Kemins grunder, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar kemisk nomenklatur, det periodiska systemet, stökiometri, atomers och föreningars elektronstruktur, kemisk bindning och geometrisk struktur, samt intermolekylära krafter i fast, vätske- och gasfas. En introduktion ges till den kvantmekaniska teorin som tillämpas på kemisk termodynamik och kemisk kinetik. Vidare behandlas kemiska jämvikter och massverkans lag som omfattar gaser, vätskor och blandningar samt syra-basjämvikter, löslighets- och komplexjämvikter och deras relation till den kemiska termodynamiken och Gibbs fria energi. En introduktion ges även till elektrokemi och radioaktivitet.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:

• behärska kemiska formler och stökiometri samt utföra beräkningar utgående från stökiometriska samband
• förklara fysikaliska och kemiska egenskaper hos vanligt förekommande atomer och kemiska föreningar samt relatera dessa egenskaper till periodiska systemets uppbyggnad.
• förklara skillnader mellan aggregationsformerna fast ämne, vätska och gas i termodynamiska termer
• beskriva vilka de dominerande intermolekylära krafterna är i en kemisk förening genom att hänvisa till molekylens atomära sammansättning och dess geometriska struktur
• bedöma kemiska ämnens syra- och baskaraktär, löslighet, komplexbildningsförmåga samt redoxkaraktär utgående från jämviktskonstanter och termodynamiska storheter, samt utföra beräkningar för att kvantifiera tillhörande storheter.
• tillämpa olika kinetiska modeller för kemiska reaktioner
• beskriva radioaktivitetens grunder och skillnader mellan olika typer av radioaktivitet
• planera och utföra laborationer, utvärdera dem samt skriva korrekta rapporter och föra en laboratoriedagbok

Behörighetskrav

Kemi A, Matematik D. Eller: Kemi 1, Matematik 4 (områdesbehörighet 11/A11 med ett eller flera undantag)

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner/diskussioner, räkneövningar, demonstrationer och laborationer.  Deltagande är obligatoriskt vid laborationer och moment som gäller laboratioriesäkerhet.

Examination

Examinationen sker dels genom en skriftlig individuell tentamen och dels genom ett laborationsmoment som utförs i grupp eller individuellt och examineras genom skriftliga redogörelser. På den skriftliga tentamen sätts för utbildningsområdet teknik något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5) och för övriga studerande sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På laborationsmomentet ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges betyg baserat på tentamensresultat. Godkänt betyg eller högre sätts först när laborationsmomentet är godkänt. Vid eventuell frånvaro från obligatoriskt undervisningstillfälle beslutar examinator om ersättningsuppgift eller om studenten ska göra om momentet vid ett senare tillfälle.
Studerande som två gånger underkänts i prov, har rätt att hos prefekten för Kemiska institutionen begära att annan lärare utses att bestämma betyg vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).