Kursen är uppdelad i fyra olika avsnitt: Kemiska grunder, kolföreningarnas kemi, livets kemi och kemiska metoder. Kemiska grunder behandlar atomens elektronstruktur och periodiska systemets uppbyggnad och innehåll. Vidare behandlas kemisk bindning i molekyler samt intermolekylära krafter i fastfas, vätska och gasfas. Principen för Lewis-strukturer och molekylstrukturformler introduceras. Kemiska reaktioner, och deras jämviktskaraktäristik i termer av jämviktskonstant och fri energi introduceras. Kemiska reaktionshastigheter diskuteras, och syra-bas egenskaper beräknas i homogena lösningar och i buffertar. Kolföreningarnas kemi lägger tonvikt på kolföreningars uppbyggnad, namngivning, egenskaper och reaktioner. Målsättningen är att ge grundläggande kunskaper i organisk kemi utifrån ett strukturellt perspektiv baserat på funktionella grupper. De laborativa momenten skall introducera experimentell metodik inom organisk kemisk syntes. Livets kemi avser att göra den studerande förtrogen med grundläggande biokemiska och cellulära begrepp. Viktiga biologiska molekyler, som proteiner, enzymer och nukleinsyror, kommer att studeras eftersom dessa utgör grunden för alla cellulära processer. Energimetabolism, speciellt med avseende på kolhydraters metabolism, kommer att behandlas, liksom hur genetisk information överförs och används. Kemiska metoder behandlar ett flertal analytiska metoder som är lämpade för kvalitativa och kvantitativa bestämningar av organiska föreningar. Principerna för kromatografi, elektrofores, och mass-spektrometri förklaras.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
utifrån periodiska systemets uppbyggnad redogöra för bindningars polaritet och jonföreningars formel samt molekylers Lewis struktur och polaritet
redogöra för olika typer av kemiska bindning och redogöra hur dessa inverkar på aggregationstillstånd och egenskaper som viskositet, ytspänning och ångtryck hos fasta ämnen, lösningar och gaser
redogöra för lösningars kolloidala egenskaper samt kunna beräkna lösningars koncentration samt hantera stökiometri i kemiska reaktioner
beskriva betydelsen av begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi liksom sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktsegenskaper och förändring i Gibbs fria energi
definiera begrepp som syra, bas, redox, pH och buffert samt kunna utföra beräkningar med hjälp av buffertformeln
beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv
beskriva struktur och egenskaper hos enkla biomolekyler, som kvävebaser, aminosyror, lipider, fettsyror och kolhydrater liksom den kemiska miljön i cellen
beskriva struktur och funktion hos biomolekyler, som proteiner, nukelinsyror och biologiska membraner liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion
förklara enzymers funktion
beskriva energiomsättning under anaeroba och aeroba förhållanden, främst genom anabol och katabol metabolism av kolhydrater och fett och dess koppling till energiproduktion och konsumtion.
redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein)
redovisa erhållna resultat både skriftligt och muntligt
kunna redogöra för relationen mellan molekylers namn, struktur och deras egenskaper för enklare organiska molekyler
beskriva begreppet isomeri och dess innebörd inom farmaceutisk kemi samt använda R,S nomenklaltur för att namnge stereoisomerer
redogöra för koncepten polära bindningar, elektrofil och nukleofil samt använda dessa begrepp för att diskutera/redogöra för reaktivitet hos organiska molekyler
redogöra för samt förstå de viktigaste organiska reaktioner inom farmaceutisk kemi
förklara de grundläggande principerna för kromatografiska och elektroforetiska metoder liksom att använda dessa för att förutsäga separation i ett analytiskt prov.
beskriva principen för masspektrometri
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet och Biologi 2, Fysik 1a eller 1b1+1b2, Kemi 2, Matematik 4 eller Matematik D
Undervisningens upplägg
Kursen är nätburen. Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar (de flesta i form av videoföreläsningar), självstudier, seminarium och problemlösning. Alla laborativa momenten utförs i Umeå och handleds av lärare från Umeå universitet. Alla studenter har under kursen tillgång till lärare via Internet. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen, men även laborationer och deltagandet i obligatoriska gruppövningar utgör en grund för examinationen under respektive moment. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). På hel kurs sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22§). Begäran om ny examinator ställs till Kemiska institutionen.
Övriga föreskrifter
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt.
Litteratur
Giltig från:
2023 vecka 35
Katherine Denniston ISE General, Organic, and Biochemistry uuuu-uuuu : ISBN: 9781265688394 Obligatorisk Se Umeå UB:s söktjänst