Kursen syftar till att ge kunskap om hur kemisk struktur och dynamik hos organiska
molekyler kan undersökas med hjälp av NMR spektroskopi. De teoretiska momenten
inbegriper grundläggande teori om kärnspinresonans och hur detta fenomen kan
utnyttjas för att få kunskap om den kemiska strukturen hos organiska molekyler.
Kemiskt skift, J-koppling, relaxation och kärnoverhauser effekt (NOE) behandlas.
Vektormodellen används under kursen som ett verktyg för att analysera utfallet av de
olika pulssekvenser som de vanligaste NMR-experimenten består av.
Tyngdpunkten ligger på tillämpning vilket innebär ett flertal praktiska moment, både
datorövningar och laborationer vid spektrometern. Dessa praktiska moment behandlar
datainsamling, processning och analys av olika experiment som används för
strukturbestämning av organiska molekyler. Detta inbegriper endimensionella 1H- och
13C-experiment och även tvådimensionella experiment som COSY, TOCSY och
heteronukleära experiment. Kursen avslutas med ett projekt där studenterna skall utreda
den kemiska strukturen hos en organisk förening genom att själva utföra och analysera
de olika NMR experiment som behandlats under kursen.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- redogöra för hur NMR-signalen uppkommer och detekteras i ett NMR-experiment
- beskriva hur en molekyls struktur och dynamik påverkar olika parametrar såsom kemiskt skift och
linjeform
- beskriva vilka parametrar som är viktiga vid processning av både 1D- och 2D-experiment
- redogöra för vilken typ av information man kan extrahera från olika typer av NMR experiment
och hur den informationen kan användas för att bestämma den kemiska strukturen hos organiska
föreningar
- på egen hand sätta upp och analysera de vanligaste 1D- och 2D- experimenten
- beskriva funktionen hos de viktigaste komponenterna i en NMR spektrometer
Behörighetskrav
Univ: Bioorganisk kemi, 15 hp (5KE010/11) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektionsundervisning samt laborationer och
demonstrationer. Laborationerna är obligatoriska moment i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig och muntlig redovisning av de laborativa
projekten, och dels i form av skriftliga prov vid kursens slut.
Betyg på kursen sätts först när både prov och laborationskurs är godkända.
På de laborativa projekten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På ett skriftligt
prov, och på hel kurs, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända.
Den som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har
rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §).
Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
