Kursen behandlar den fysikalkemiska beskrivningen av nanostrukturer i kolloidala system. Det inbegriper den fysikaliska beskrivningen i termer av fri ytenergi, Gibbs adsorptionsisoterm, adhesion, kohesion, teorin för elektriska dubbelskikt elektrokinetiska fenomen och DVLO-teorin för kolloidal stabilitet. Kemiska fenomen utreds med utgångspunkt från de inter-molekylära krafter som verkar.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: 1. förklara vilka faktorer (kemiska och fysikaliska) som kan bidra till eller motverka stabiliteten hos kolloidala system som t.ex flytande kristallina faser , polymera system eller mikroemulsioner 2. särskilja fysikaliska principer bakom olika mätmetoder som används vid karakterisering av kolloidala och makromolekylära system 3. kunna tillämpa relevant mätmetod med hänsyn tagen till det studerade systemets art och aktuell problemställning 4. analysera vilka fysikaliska faktorer som påverkar kemiska processer vid olika ytor 5. kunna särskilja och beräkna intermolekylära krafter i ett system innehållande laddade eller oladdade partiklar eller aggregat av kolloidala dimensioner.
Behörighetskrav
Univ: Termodynamik (5FY083, 6 hp) eller motsvarande kunskaper. Engelska A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar för att underlätta läsandet av läroboken, problemlösning och demonstrationer, samt inlämningsuppgifter baserat på ett datorbaserat självstudiematerial. Obligatoriska laborationer illustrerar de olika momenten och två avslutande seminarier om hur ett eller fler typiska kolloidala system kan analyseras ingår också i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker dels i form av skriftlig rapportering av laborationerna , två slutseminarier som sammanfattas skriftligen samt ett skriftligt prov vid kursens slut. Betyg på kursen sätts först när både prov och laborationskurs är godkända. På de laborativa projekten sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På de skriftliga proven, och på hel kurs, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Den som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
