Grundläggande begrepp som krävs för både kvalitativ och kvantitativ beskrivning av molekylära processer ur ett kemisk perspektiv som det periodiska systemet, element, kemiska föreningar och nomenklatur. Vidare behandlar kursen molekylformel, -massa, substansmängd och gasers volymer. Kursen diskuterar också krafter mellan molekyler och joner, fasövergångar, energibegrepp som endoterma och exoterma reaktioner samt syra-bas och redoxreaktioner.
Till vissa avsnitt hör laborationer, där både organiska och oorganiska föreningar ingår.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - förstå kemins betydelse i samhället, samt inom miljö- och hälsoskyddsområdet. - förstå att kemiska ämnens egenskaper och deras reaktioner beror på att de är uppbyggda av olika atomer och har olika typer av bindningar mellan atomerna. - förstå hur en balanserad formel skrivs för en kemisk reaktion när de ingående jonföreningarnas eller molekylernas formler är kända. Detta gäller både enklare reaktioner som utbytesreaktioner och redox-reaktioner. - beräkna vilka mängder/volymer, som behövs av ingående föreningar för att framställa en lösning med önskade koncentrationer av dessa föreningar och deras joner. - förstå pH-begreppet och i detta sammanhang kemisk jämvikt. - utföra enklare laboratoriearbete med standardutrustning i ett kemiskt laboratorium, bl a mäta volymer, väga, bereda lösningar och titrera. - säkerhetsaspekter vid kemiskt laboratoriearbete. - skriva en laborationsrapport och presentera den även i muntlig form.
Behörighetskrav
Matematik C, Naturkunskap B (alternativt Biologi A + Kemi A), Samhällskunskap A. Eller: Matematik 3b/3c, Naturkunskap 2 (alternativt Biologi 1 + Kemi 1), Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet 3/A3 med ett eller flera undantag)
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och räkneövningar samt handledning vid laborationer. Laborationerna är obligatoriska.
Examination
Kursen avslutas normalt med en skriftlig tentamen. För godkänd kurs krävs att de skriftliga/muntliga laborationsredovisningarna är godkända. Betyg på kursen sätts först när alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betygsskalan består av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Studerande som två gånger underkänts i tentamen har rätt att hos prefekten begära att annan lärare utses att bestämma betyg på förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.