Kursen är uppdelad i fyra olika moment: Kemiska grunder, kolföreningarnas kemi, livets kemi och kemiska metoder. Kemiska grunder behandlar atomens elektroner som kvantpartikel. Periodiska systemet beskrivs i termer av bl. a. valenselektronens egenskaper, samt jon- och atomradiens variation. Kemisk bindning introduceras med begreppen molekyl orbital och valenselektronpar. Principen för Lewis-strukturer och molekylstrukturformler introduceras. Materians aggregationstillstånd fast, vätska och gas karaktäriseras med hjälp av intermolekylära krafter och molekylordning som centrala begrepp. Kemiska reaktioner, och deras jämviktskaraktäristik i termer av jämviktskonstant och fri energi introduceras. Kemiska reaktionshastigheter diskuteras, och syra-bas egenskaper beräknas i homogena lösningar. Radioaktivitet samt radionukliders användning presenteras. Kolföreningarnas kemi lägger tonvikt på kolföreningars uppbyggnad, namngivning, egenskaper och reaktioner. Målsättningen är att ge grundläggande kunskaper i organisk kemi utifrån ett strukturellt perspektiv baserat på funktionella grupper. De laborativa momenten skall introducera experimentell metodik inom organisk kemisk syntes. Livets kemi avser att göra den studerande förtrogen med grundläggande biokemiska och cellulära begrepp. Viktiga biologiska molekyler, som proteiner, enzymer och nukleinsyror, kommer att studeras eftersom dessa utgör grunden för alla cellulära processer. Energimetabolism, speciellt med avseende på kolhydraters metabolism, kommer att behandlas, liksom hur genetisk information överförs och används. Kemiska metoder behandlar ett flertal analytiska metoder som är lämpade för kvalitativa och kvantitativa bestämningar av organiska föreningar. Principerna för kromatografi, elektrofores, och mass-spektrometri förklaras.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: - redogöra för grundämnenas olika kemiska egenskaper i termer av valenselektroner och elektronegativitet - förklara skillnaden mellan aggregationstillstånden fast fas, vätskefas och gasfas i termer av intermolekylära krafter - beskriva vilken typ a intermolekylär kraft som dominerar en kemisk förening utifrån atomegenskaper och Lewis struktur - beskriva betydelsen av begreppen entalpi, entropi och Gibss fria energi liksom sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktsegenskaper och förändring i Gibbs fria energi - beskriva olika typer av cellers morfologi, organellers och cellkomponenternas funktion ur ett biokemiskt perspektiv - beskriva för den molekylära och kemiska miljön i cellen - beskriva struktur och egenskaper hos enkla biomolekyler, som kvävebaser, aminosyror, lipider, fettsyror och kolhydrater - beskriva struktur och funktion hos biomolekyler, som proteiner, nukelinsyror och biologiska membraner liksom diskutera samband mellan molekylers struktur och deras biologiska funktion - förklara enzymers funktion - beskriva energiomsättning under anaeroba och aeroba förhållanden, främst genom anabol och katabol metabolism av kolhydrater och fett och dess koppling till energiproduktion och konsumtion. - redogöra för informationsöverföringens tre processer; replikation av DNA, transkription (syntes av RNA) och translation (syntes av protein) - redovisa erhållna resultat både skriftligt och muntligt - redogöra för funktionella gruppers namn och egenskaper - förstå och kunna redogöra för relationen mellan molekylers kemiska namn och deras kemiska struktur - beskriva och förstå begreppet isomeri och dess innebörd inom farmaceutisk kemi - redogöra för samt förstå de viktigaste organiska reaktioner inom farmaceutisk kemi - förklara principerna för gas- och vätskekromatografiska metoder utifrån kunskap om hur separation av komponenter i ett analytiskt prov kan åstadkommas med hjälp av interaktioner mellan molekyler. - beskriva hur elektrofores kan användas för separation och analys av laddade och icke-laddade molekyler - redogör för grunderna till mass-spektrometri och hur en mass-spektrometer kan användas som ytterst känslig detektor i samband med kromatografi och elektrofores.
Behörighetskrav
Bi B, Fy A, Ke B, Ma D (områdesbehörighet 11)
Undervisningens upplägg
Kursen är nätburen. Alla studenter har en apotekare eller en receptarie som handledare. De laborativa momenten i Umeå handleds av lärare från Umeå universitet. Studiegruppen i Umeå och de lokala studiegrupperna har möjlighet att träffa handledaren för gruppdiskussioner och frågestunder två gånger per vecka, medan distansstudiegruppen kan träffa sin handledare två gånger per termin. Alla studenter har under kursen tillgång till lärare och handledare via Internet. Laborationerna är obligatoriska. Studiegruppen i Umeå och distansstudiegruppen gör alla laborationerna i Umeå, medan de lokala studiegrupperna gör laborationerna antingen i Umeå eller på Lärcentra-orterna.
Examination
Kursen avslutas med en skriftlig tentamen, men även laborationer och deltagandet i obligatoriska gruppövningar utgör en grund för examinationen under respektive moment. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G), eller Väl godkänd (VG). På hel kurs sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22§). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen. TILLGODORÄKNANDE
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
