Kemins grunder, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar kemisk nomenklatur, det periodiska systemet, stökiometri, atomers elektronstruktur, kemisk bindning i molekyler och deras strukturisomeri, samt intermolekylära krafter i fast, vätske- och gasfas. En introduktion ges till kemisk termodynamik, kinetik och elektrokemi. Kemiska jämvikter behandlas i gasfas och vattenlösningar. Relationen mellan jämviktskonstant (K), entalpi (H), entropi (S) och Gibbs energi (G) introduceras. Radioaktivitet och radionukliders användning presenteras.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna: -redogöra för atomens uppbyggnad och för hur det periodiska systemet är organiserat i relation till atomernas valenselektroner, radier och elektronegativiteter -balansera kemiska reaktionsformler samt utföra stökiometriska beräkningar utgående från kända startmängder eller -halter -utföra kvantitativa beräkningar utgående från hastighets- och jämviktskonstanter -beskriva kemiska reaktioners spontanitet i termer av entalpi, entropi och Gibbs energi, samt använda sambandet mellan kemiska reaktioners jämviktskonstant och förändring i Gibbs energi -redogöra för några modeller som beskriver kemisk bindning och vilka fysikaliska egenskaper en kemisk förening kan få beroende på ingående atomers egenskaper och struktur hos föreningen -beskriva skillnader mellan aggregationsformerna fast ämne, vätska och gas i termer av intermolekylära krafter, entalpi och entropi -redogöra för radioaktivitetens grunder och relativa risker med olika typer av radioaktivitet, i och utanför människokroppen -utföra vanliga laboratoriemoment som att tillverka lösningar med bestämda koncentrationer, titrera och extrahera, samt på ett korrekt sätt använda utrustning som exempelvis vågar, pipetter, pH-metrar och spektrofotometrar -föra en laboratoriedagbok

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektioner, räkneövningar, demonstrationer och laborationer. Laborationer med tillhörande gruppövningar är obligatoriska moment.

Examination

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen, men även laborationer och deltagande i obligatoriska gruppövningar utgör en grund för examinationen. På laborationer och redovisningar sätts normalt endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På den skriftliga tentamen, och på hel kurs, sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Den som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Kemiska institutionen. TILLGODORÄKNANDE I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga programansvarig för utbildningsprogrammet. Den student som önskar tillgodoräkna utbildning som inhämtats vid annan högskola (svensk/utländsk) än där man avser att avlägga examen skall begära att detta prövas. Prövningen görs av programansvarig och handläggningsordningen återfinns i utbildningsprogrammets utbildningsplan.