Kursen ger en introduktion till hur filosofiska förhållningssätt och historiska perspektiv kan användas för att kritiskt diskutera och förstå design. Under kursen ges en övergripande överblick över den västerländska industridesignens formering och förändring i relation till global samhällsutveckling, med fokus på idéer kring designpraktik och designerroll. Kursen ger en introduktion till metoder för läsning, analys och diskussion av filosofiska och historiska texter inom designområdet, och sätter detta i relation till den studerandes förmåga och erfarenhet att diskutera samtida frågeställningar inom design.
Modul 1. Designfilosofi, 1.5 hp Ett designfilosofiskt förhållningssätt introduceras genom övningar i litteratursökning, läsning och analys. Studenten provar på att anlägga olika perspektiv på design och designande, och att diskutera och reflektera över centrala begrepp i förhållande till utveckling och hållningar inom designfältet i stort, samt i relation till sin egen utveckling som designer.
Modul 2. Designhistoria, 3 hp Modulen ger en övergripande orientering om industridesignens utveckling ur ett västerländskt perspektiv, med fokus på framväxten av idéer om inom design i förhållande till global samhällsutveckling. Genom läsning och analys av designhistoriska texter presenteras historiska perspektiv som kritiska ingångar till att diskutera och reflektera kring samtida och framtida designpraktiker.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
Kunskap och förståelse
Redogöra för historiska skeenden med avseende på idéer, praktiker och uttryck i den västerländska industridesignens utveckling, i relation till samhällsförändringar och -fenomen.
Beskriva vad ett designfilosofiskt förhållningssätt till design innebär och relatera detta till centrala begrepp inom designområdet.
Färdighet och förmåga
Läsa, presentera och diskutera designfilosofiska och designhistoriska texter.
Söka och hitta publikationer utifrån givna teman eller ämnesområden inom designfilosofi och/eller designhistoria.
Skriftligt framställa en sammanhängande designhistorisk redogörelse som relaterar till kurslitteraturen.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Reflektera muntligt och skriftligt kring sin egen hållning till och förståelse av design utifrån ett designfilosofiskt förhållningssätt.
Identifiera frågeställningar inom samtida internationell/global designpraktik och samhällsutveckling, och utifrån sådana kritiskt reflektera över den västerländska designhistorien i allmänhet, och den egna framtida yrkesrollen i synnerhet.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs att samtliga kurser i Kandidatprogrammet i industridesign, DGIND, som ligger före denna kurs är slutförda och godkända.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, övningar och seminarier.
Examination
Kursens båda moduler examineras såväl genom skriftliga och visuella inlämningar (individuellt och i grupp) som muntligt vid seminarietillfällen. Bedömningar görs även löpande under kursen i samband med övningar av prövande karaktär. Om flera studenter genomför examinerande uppgifter tillsammans i grupp ska en individuell bedömning säkerställas.
För att bli godkänd på kursen måste alla moment i kursen vara genomförda och godkända. Betyget Godkänd (G) eller Underkänd (U) ges såväl för Modul 1 som för Modul 2 samt för kursen som helhet.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Designhögskolan. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om såväl tidigare utbildning som motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
