Marklära, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar förhållanden och processer i marken och grundvattnet. Vi behandlar alla markens tre komponenter, d.v.s. markpartiklarna (fast), mark- och grundvattnet (flytande) och markluften (gas), samt hur de interagerar med varandra. Under kursen diskuteras främst abiotiska processer, men vi tar även upp hur olika biologiska faktorer, t.ex., hur förekomst av markorganismer och vegetationstypen påverkar marken och grundvattnet. Kursens fokus är att ge ett teoristik fundament kring, i) hur och varför markens partiklar vittrar och utbildar olika jordmåner, ii) hur vatten rör sig genom marken både i den mättade och den omättade zonen, och iii) hur vittring, adsorption och nedbrytningsprocesser påverkar markpartiklarnas och grundvattnets kemiska sammansättning och egenskaper. För att befästa den teoretiska kunskapen innehåller kursen också praktiska inslag som syftar till att komplettera och illustrera de teoresitka aspekterna vi diskuterar.

Kursen består av tre moduler:

Modul 1. Markkemi, 5 högskolepoäng
Behandlar de processer som påverkar markpartiklarnas fysiskaliska och kemiska egenskaper. Fokus är markens fasta fas och abiotiska processer, men vi diskuterar även markluften och hur biologiska faktorer har betydelse för markprocesser. En stor vikt läggs vid förståelse om jordmåners bildning och klassificering.

Modul 2. Grundvattenkemi, 5 högskolepoäng
Här diskuterar vi hur markpartiklarna interagerar med det omgivnande vattnet, både i den mättade och omättade zonen. En viktig aspekt är förståelse för hur markpartiklarnas egenskaper och förhållandena i marken (t.ex., pH och redox) påverkar hur olika ämnen och föreningar fördelar sig mellan markens partiklar och grundvattnet.

Modul 3. Grundvattenhydrologi, 5 högskolepoäng
I den här modulen arbetar vi med grundvatten och grundvattenrörelser i både den mättade och omättade zonen. Vi går igenom hur markens struktur och textur tillsammans med, t.ex., omgivningens topografi, klimat och vegetation påverkar markens förmåga att hålla kvar och leda vatten. 

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:

Modul 1 Markkemi, 5 högskolepoäng
FSR 1. beskriva och förklara de centrala processer som påverkar markpartiklarnas kemiska och fysikaliska egenskaper
FSR 2. redogöra för de vanligaste jordmånerna som förekommer i Sverige, förklara hur de utbildas, var de förekommer, och hur de klassificeras
FSR 3. tillämpa dessa kunskaper för att förstå hur markens egenskaper varierar i tid och rum

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:
FSR 4. uppvisa god förmåga att, utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, analysera och relatera olika faktorers och processers betydelse, och därmed kunna tillämpa sina kunskaper i olika, för modulen relevanta, sammanhang.

Modul 2 Grundvattenkemi, 5 högskolepoäng

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:
FSR 5. beskriva och förklara hur markpatiklarnas kemiska och fysikaliska egenskaper påverkar de processer som styr grundvattnets kemiska sammasättning
FSR 6. tillämpa dessa kunskaper för att förstå hur grundvattnets kemiska sammansättning varierar i tid och rum

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:
FSR 7.Uppvisa god förmåga att, utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, analysera och relatera olika faktorers och processers betydelse, och därmed kunna tillämpa sina kunskaper i olika, för modulen relevanta, sammanhang.

Modul 3 Grundvattenhydrologi, 5 högskolepoäng

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:
FSR 8. beskriva och förklara faktorer och processer som styr förekomsten av grundvatten och hur grundvattnet rör sig,
FSR 9. tillämpa dessa kunskaper för att förklara varför och hur förekomsten av grundvatten och dess rörelser varierar i tid och rum
FSR 10. använda och utvärdera resultaten från en enkel grundvattenmodell för ett borealt system

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:
FSR 11. uppvisa god förmåga att, utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt, analysera och relatera olika faktorers och processers betydelse, och därmed kunna tillämpa sina kunskaper i olika, för modulen relevanta, sammanhang. 

Behörighetskrav

60hp geovetenskap/naturgeografi samt 7,5hp inom oorganisk kemi. Alternativt 60hp i miljövetenskap samt kurserna Ekologi och geovetenskap 15hp och Kemiska principer i människa och miljö 1 7,5 hp. Alternativt 60hp i biologi och 30hp geovetenskap/naturgeografi samt 7,5hp inom oorganisk kemi eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs som en kombination av föreläsningar och olika studentaktiva moment, t.ex., seminarier, laborationer, övningar och exkursioner. Alla examinerande moment under kursen är obligatoriska.

Examination

Examinationen på samtliga moduler kan bestå av en kombination av muntliga och/eller skriftliga examinerande moment (t.ex., tentamen, examinerande seminarier, muntliga redovisningar, skriftliga rapporter samt examinerande (obligatoriska) exkursioner, fältövningar och laborationer). För att erhålla betyget godkänd (G) på en modul krävs att alla examinerande moment inom modulen är godkända. För att erhålla betyget G på hela kursen krävs minst betyget G på samtliga moduler.

För att erhålla betyget Väl godkänd (VG) för respektive modul skall utöver kraven för betyget G, de förväntade studieresultaten för VG uppnås. För att erhålla betyget VG för hela kursen skall studenten uppfylla kravet för VG på minst två av modulerna.

Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.