Kursen behandlar geovetenskap/naturgeografi med inriktning mot abiotiska processer i mark och vatten. I kursen ingår bl a mark- och grundvattenkemi, markfysik, jordmånslära, naturvattnets egenskaper, sedimentens ursprung och egenskaper samt fält och laboratoriemetodik.
Kursen består av två moment:
Moment 1. Marklära, 7.5 högskolepoäng Momentet behandlar kemiska och fysikaliska processer som sker i marken och deras betydelse för markens egenskaper. Stor vikt läggs vid jordmåners bildning och klassificering.
Moment 2. Ytvattenkemi och sedimentologi, 7.5 högskolepoäng Momentet behandlar fysikaliska och kemiska processer i naturvatten och deras betydelse för vattnets egenskaper. Dessutom behandlas bildningen av sediment i olika vattenmiljöer och vilka fysikaliska och kemiska egenskaper sedimenten får.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
Moment 1 * beskriva och förklara grundläggande kemiska processer som sker i mark- och grundvattenzonen och deras inverkan på markens och grundvattnets egenskaper * beskriva och förklara grundläggande markfysikaliska processer och deras inverkan på markens uppbyggnad och egenskaper * redogöra för i Sverige förekommande jordmåners bildning, klassificering och utbredning * genomföra provtagning och kvantitativ analys av enklare markkemiska parametrar
Moment 2 * beskriva och förklara grundläggande abiotiska processer i ytvatten och vilka skillnader det finns inom och mellan olika akvatiska system * beskriva och förklara sedimentbildning och sedimentens fysikaliska och kemiska uppbyggnad i vanligt förekommande fluviala och marina miljöer * genomföra provtagning och kvantitativ analys av grundläggande kemiska och fysikaliska parametrar i ytvatten och sediment
Behörighetskrav
30 hp Geovetenskap/Naturgeografi eller motsvarande kunskaper
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, laborationer, övningar och exkursioner. Laborationer, övningar och exkursioner är obligatoriska.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av övningar och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Tillgodoräknande Tillgodoräknande sker alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning)
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
