Naturkatastrofer, orsaker och konsekvenser, 7,5 hp

Innehåll

Under kursen behandlas geovetenskapliga processer som kan ge upphov till naturkatastrofer eller katastrofliknande situationer. Dessutom behandlas de olika geovetenskapliga förhållanden som påverkar möjligheterna att arbeta i olika delar av världen. Kursen omfattar avsnitten Klimatologi, Hydrologi, Vulkanologi samt Jordbävningar. Avsnitt 1. Klimatologi En allmän orientering om klimatet i världen behandlas, med tyngdpunkt på förhållanden som påverkar möjligheterna att arbeta i olika områden; t ex torrtid - regntid (t ex Tanzania), extrema temperaturvariationer sommar - vinter eller dag - natt (t ex det inre av Asien resp ökenområden), stora nederbördsmängder (t ex Himalayas sydsluttningar), orkaner, tyfoner (t ex Indien, Bangla Desh), höghöjdsklimat (t ex Andernas högslätt). Avsnitt 2. Hydrologi Områden som tas upp här, är översvämningar respektive torka (t ex Bangla Desh respektive Sahel), långsiktiga klimatvariationer som påverkar nederbördsmönstret/intensiteten (t ex torrperioder i Sahel-området), samt människans påverkan på naturen och dess konsekvenser i detta sammanhang, t ex avskogning som ger snabbare avrinning på exempelvis Himalayas sydsluttningar, vattenavledning som påverkar vattennivån i sjöar som Aralsjön. Avsnitt 3. Vulkanologi Vulkaniska områden i världen behandlas under momentet, inklusive olika typer av vulkanism och vilka risker de olika typerna av vulkaner medför samt följdeffekter av vulkanutbrott, t ex jordskred, slamströmmar, utsläpp av giftiga ämnen (gaser). Här tas även andra risker i bergiga områden upp, såsom jordskred och laviner. Avsnitt 4. Jordbävningar Plattektonik beskrivs och i samband med den visas på jordbävningsområden i världen. Orsaker till jordbävningar och Richter-skalan behandlas. Möjligheter att förutsäga jordbävningar tas upp, samt följdeffekter av jordbävningar, som t ex skred, bränder och vattenförsörjningsproblem.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beskriva och förklara de grundläggande geovetenskapliga processerna klimatologi, hydrologi, vulkanologi och jordbävningar, - tillämpa kunskaperna om dessa geovetenskapliga processer i samband med olika typer av kriser och naturkatastrofer, - inhämta, sammanfatta och redovisa såväl muntligt som skriftligt, aktuellt vetenskapligt material angående hantering av kriser och katastrofer i samband med ovan nämnda processer.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar och projektarbeten. Projektarbeten är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom redovisning av projektarbeten. På en skriftlig tentamen samt på hel kurs sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På projektarbeten ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).