Naturgeografi I, 18 hp

Innehåll

Kursen behandlar grundläggande frågor inom ämnet naturgeografi med speciell inriktning på klimatologiska och geologiska förhållanden i norra Sverige. I kursen ingår hur klimatet och markförhållanden ger förutsättningar för växt- och djurliv samt människans livsvillkor. En viktig del är att få förståelse för det norrländska landskapets särart och hur naturen kan nyttjas för starka naturupplevelser och för aktiviteter inom turismnäringen. Grundläggande för studier av landskap och för friluftsaktiviteter är att kunna nyttja kartor av olika slag, varför kursen också innehåller kartografi. Fortlöpande under kursen ges studenterna också möjlighet att träna i rollen som naturguider. Kursen är indelad i tre moment: Moment 1. Naturgeografisk introduktion, Klimat och vatten, 6 högskolepoäng Efter en kort introduktion av ämnet naturgeografi inleds momentet med allmän kartkunskap, där svenska kartreferenssystem och karttyper utgör en viktig del. Här ges också teoretiska grunder i orienteringsteknik, bland annat med hjälp av GPS-teknik. Huvuddelen av momentet omfattar grundläggande meteorologi, klimatologi och hydrologi. Här behandlas processer i atmosfären som har betydelse för förståelsen av olika vädersituationer samt hur klimatet varierar mellan olika områden. Vattnets förekomst och kretslopp i naturen gås igenom, med tonvikt på vatten i vattendrag och sjöar. Grunderna ges för att för att kunna tolka väderutveckling och flödesförhållanden med hjälp av väderdata och egna observationer. Säkerhetsaspekterna runt vädersituationer, vattenflöden och isar behandlas också. Sambandet mellan ett områdes klimat och vegetation belyses liksom hur klimatet ständigt förändras, där den pågående klimatförändringens orsaker och effekter ges stort utrymme. Moment 2. Berg och jord, 6 högskolepoäng Momentet ger grunderna inom berggrunds- och jordartsgeologi, som behandlar landskapets uppkomst och ständiga förändring genom olika processer som sker i och på jordskorpan. De bergartbildande processerna, som bland annat omfattar vulkanism och bergskedjebildning, förklaras liksom hur berget under lång tid har omformats genom vittring och erosion. Bildningen av det lösa jordtäcket omfattar olika processer där inlandsisar, rinnande vatten, vågor och vind har verkat. I samband med detta behandlas istidernas historia och hur glaciärer fungerar. Stor vikt läggs vid att kunna identifiera olika mineral, bergarter, jordarter och terrängformer och att från geologiska kartor tolka geologiska händelseförlopp i ett område. Vidare ges förståelse för berggrundens och jordarternas ekologiska betydelse och hur människan i olika tider har nyttjat berget och jorden. Moment 3. Fältprojekt, 6 högskolepoäng Under detta moment befäster och fördjupar studenterna genom exkursioner och praktiska övningar i fält sina kunskaper i naturgeografi. Grundläggande geologiska och hydrologiska fältundersökningsmetoder lärs ut. Moment är integrerat med kursen Ekologi I i syfte att belysa mark- och klimatfaktorernas betydelse i olika ekosystem. Huvuddelen av momentet utgörs av ett projekt där studenterna genom litteratur- och kartstudier samt egna fältstudier skaffar sig information om naturförhållandena i ett område som sedan skall redovisas muntligt och skriftligt. En viktig del i momentet är att studenterna själva får agera som naturguider och där praktiskt få träna ledarskap och orienterings- och friluftsteknik och att informera om naturen på ett lättfattligt och intresseväckande sätt.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: - beskriva och förklara grundläggande kartografiska begrepp och använda svenska kartreferens-system och karttyper. - beskriva och förklara grundläggande meteorologiska och hydrologiska processer samt klimatets variation i tid och rum, med speciell inriktning på förhållanden i norra Sverige. - identifiera och beskriva de i Sverige vanligast förekommande mineralen och bergarterna, samt beskriva och förklara berggrundens regionala uppbyggnad och variation. - identifiera och beskriva de i Sverige vanligast förekommande jordarterna och terrängformerna, samt beskriva och förklara olika jordarters bildning, former och sammansättning. - inhämta och tolka grundläggande naturgeografiska data genom egna fältundersökningar. - förmedla naturgeografisk information i tal och skrift till olika målgrupper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, exkursioner, projektarbete och andra egna uppgifter. Exkursioner och egna arbetsuppgifter är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av ett projektarbete. På en skriftlig tentamen och projektarbetet sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På andra egna arbetsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknande-ordning).