Geografi 1, 30 hp

Innehåll

Kursens behandlar grundläggande geografi. I fokus står de naturgivna förutsättningarna och människans nyttjande av naturresurser, med ett huvudsakligen svenskt/nordiskt perspektiv men även med internationella utblickar. Förutsättningarna för, och genomförande av, ett aktivt miljöarbete behandlas också under kursen. Moment 1. Introduktion och ekonomisk geografi, 6 högskolepoäng Momentet inleds med en allmän geografisk introduktion och ämnesöversikt samt kopplingen mellan naturgivna förutsättningar och människans aktiviteter. Därefter ligger fokus på grundläggande teorier och modeller som handlar om lokalisering, ekonomisk tillväxt och regional utveckling, samt nätverk, interaktion och transporter i dagens samhälle. Dessutom belyses det svenska näringslivets struktur och betydelse för arbetsmarknad och försörjning. Moment 2. Landskapet 7,5 högskolepoäng Momentet behandlar landskapet och de processer som bildat, och ombildar, landskapet. Fokus ligger på de i Sverige vanligast förekommande processerna, berg- och jordarterna och terrängformerna. Berg- och jordarternas betydelse som naturresurser tas också upp. I momentet ingår ca en vecka geografididaktik; Under denna vecka behandlas skolgeografins historiska utveckling och skolgeografins karaktär. Studenterna får också en introduktion till geografididaktiken. Utifrån områdena ekonomisk geografi, landskap och berggrund så problematiseras sedan ämnesstoffet ur geografididaktiskt perspektiv. Moment 3. Klimat och klimatförändringar 7,5 högskolepoäng. Momentet behandlar jordens tidigare, nuvarande och kommande klimat och de processer som styr klimatet, både i ett globalt och regionalt perspektiv. Stor vikt läggs vid pågående och kommande klimatförändringar och dess betydelse för människan. Vidare behandlas internationella överenskommelser på klimatområdet. Moment 4. Miljö och befolkning, 9 högskolepoäng Momentet inleds med några aktuella miljöproblem tas upp. Fokus ligger både på den direkta miljöpåverkan, men också på den mer indirekta påverkan på samhället. Momentet tar vidare upp befolkningsgeografins grunder och sätter centrala befolkningsfrågor i fokus. De demografiska begreppen, befolkningsutvecklingen och dess processer samt relationen mellan miljö och befolkning ligger i förgrunden. Dessa sätts in i regionala och globala sammanhang. Momentet avslutas med ca en vecka geografididaktik; Under denna vecka behandlas geografididaktiska frågeställningar kring områdena klimat, miljöförändringar och befolkningsgeografi. Dessutom ska studenterna utifrån de områden som behandlats under kursen få förståelse för ämnets helhet och transformera detta till ett undervisningssammanhang.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna: • Översiktligt redogöra för de globala miljö- och resursproblemen och det arbete som sker på internationell nivå för att skapa en ekologisk hållbar utveckling. • beskriva huvuddragen i Sveriges klimat- och naturförhållanden och översiktligt diskutera vilka förutsättningar detta skapar för markanvändning och nyttjande av olika naturresurser. • diskutera hur olika verksamheter i samhället inverkar på miljön och hur detta kan undvikas eller motverkas. • översiktligt beskriva Sveriges energiförsörjning och möjligheterna att uppnå en hållbar energianvändning. • beskriva huvuddragen i den svenska miljölagstiftningen och samhällets organisation samt mål och medel för att uppnå en hållbar utveckling • hämta och sammanställa information inom ämnesområdet och att förmedla detta i tal och skrift.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar och exkursioner. Seminarier, övningar, laborationer och exkursioner är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom obligatoriska arbetsuppgifter. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På obligatoriska arbetsuppgifter ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Studerande som underkänts vid prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg (se universitetets regelsamling). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Övriga föreskrifter

I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med en kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren eller studierektorn i geovetenskap/naturgeografi och geografi vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.