Kursen behandlar frågor inom ämnet geografi, främst avseende sambandet mellan den geografiska miljön och människans markanvändning. Kursen tar vidare upp samhällsplanering inkluderande fysisk planering och andra former av planering. De ofta motstridiga intressen som omger användning av mark och vatten utgör en viktig utgångspunkt. En exkursion med syftet att exemplifiera markanvändning och planering genomförs i slutet av kursen. Kursen ger även kunskaper i olika metoder för att analysera geografiska data.
Kursen är indelad i 3 moment: Markanvändningsplanering, 15 hp, Geografiska metoder, 12 hp samt Exkursion, 3 hp.
Moment 1. Markanvändningsplanering, 15 högskolepoäng
Momentet inleds med en allmän introduktion till planering av samhällen och mark- och vattenanvändning. Momentet fokuserar sedan på att särskilja olika mark- och vattenområdens förutsättningar för långsiktigt nyttjande och/eller bevarande samt exemplifiera hur miljöhänsyn och sårbarhetsaspekter kan avvägas i planeringen. Riktlinjer för planering på regional och europeisk nivå samt teorier för planering och utveckling visas med hjälp av konkreta planeringsexempel. Viktiga geovetenskapliga processer i samband med olika typer av naturkatastrofer behandlas, samt hur denna kunskap kan tillämpas i ett planeringssammanhang.
Moment 2. Geografiska metoder, 12 högskolepoäng
Momentet inleds med en presentation och exemplifiering av olika kvantitativa och kvalitativa metoder som används inom geografisk forskning samt en introduktion till geografiska informationssystem och GPS. Momentet fokuserar därefter på övningar och laborationer relaterade till övrigt kursinnehåll och innefattar olika statistiska metoder bl.a. beskrivande statistik, jämförande tester, samband, trender, korrelation och regression samt spatial statistik.
Moment 3. Exkursion, 3 högskolepoäng
Momentet har som mål att under en exkursion exemplifiera och belysa ämnesområden som tidigare berörts under kursen samt utveckla den studerandes förmåga att enskilt eller i grupp lösa en mindre uppgift inom aktuellt arbetsområde.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- beskriva planprocessens formella struktur,
- beskriva och särskilja olika mark- och vattenområdens förutsättningar för långsiktigt nyttjande och/eller bevarande samt exemplifiera hur miljöhänsyn och sårbarhetsaspekter kan avvägas i planeringen,
- förstå de målkonflikter som kan finnas i planeringen,
- beskriva städers struktur och funktion både i ett svenskt sammanhang och internationellt, samt landsbygdens förutsättningar och utveckling,
- diskutera och tillämpa riktlinjer för planering på regional och europeisk nivå samt teorier för planering och utveckling på konkreta planeringsexempel,
- förklara betydelsen av grundläggande geovetenskapliga processer i samband med olika typer av naturkatastrofer och hur denna kunskap kan tillämpas i ett planeringssammanhang,
- utföra och tillämpa beskrivande statistik och grundläggande statistisk analys inom ämnesområdet samt känna till hur geografiska informationssystem kan användas,
- beskriva och tillämpa vanliga kvalitativa metoder som används inom ämnesområdet,
- bearbeta och analysera geografisk information både muntligt och skriftligt.
Behörighetskrav
Univ: Geografi 1, 30hp eller motsvarande kunskper
Undervisningens upplägg
Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar och exkursioner. Seminarier, laborationer, övningar och exkursioner är obligatoriska.
Examination
Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom obligatoriska arbetsuppgifter. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På obligatoriska arbetsuppgifter ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
