Kursen behandlar grunderna i speciell relativitetsteori. Med utgångspunkt från relativitetsprincipen och ljushastighetspostulatet härleds Lorentztransformationen. Därefter studeras tidsdilation, längdkontraktion och samtidighetens relativitet. Slutligen så behandlas relativistisk dynamik där de relativistiska energi- och rörelsemängdsbegreppen introduceras för både massiva och masslösa partiklar. Bevarandelagar för dessa tillämpas för att studera enklare partikelsönderfall. Under kursens gång diskuteras även några av de skenbara paradoxerna som teorin ger upphov till, t.ex. tvilling- och garageparadoxerna.
Förväntade studieresultat
För att uppfylla målen för kunskap och förståelse ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
sammanfatta grundpostulaten i relativitetsteorin
beskriva och kvalitativt förklara lösningar till olika skenbara paradoxer såsom tvilling- och garageparadoxerna
definiera relativistisk energi och rörelsemängd
härleda tidsdilation och längdkontraktion med utgångspunkt från Lorentztransformationen.
För att uppfylla målen för färdighet och förmåga ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
analysera och lösa kinematiska problem i speciell relativitetsteori med hjälp av Lorentztransformationen
att utifrån bevarandelagarna rörelsemängd och energi lösa partikelsönderfallproblem
skriftligt redovisa lösningar av problem inom speciell relativitetsteori.
För att uppfylla målen för värdering och förhållningssätt ska den studerande efter genomgången kurs kunna:
uppvisa medvetenhet om etiska aspekter på vetenskapligt arbete som t.ex. ett korrekt förhållningssätt till fusk och plagiat.
Behörighetskrav
Univ: Envariabelanalys 2 7,5 hp samt Klassisk mekanik 7,5 hp eller motsvarande. Dispens från kravet på Klassisk mekanik kan medges för en student som har antagits och registrerats på en kurs i Klassisk mekanik.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, lektionsundervisning och räkneövningar. Utöver schemalagda aktiviteter förutsätts även individuellt arbete med kursmaterialet.
Examination
Examinationen på kursen sker individuellt i form av bedömning av 2-3 skriftliga inlämningsuppgifter. På skriftliga inlämningsuppgifter och på hela kursen sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla inlämningsuppgifter är godkända.
Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsvariation. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för fysik. För mer information, se Regler för betyg och examination på grund- och avancerad nivå, dnr: FS 1.1.2-553-14.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
Kursen motsvarar avsnittet om speciell relativitetsteori inom kursen Klassisk mekanik A 9 hp (5FY041) och kan inte tas med i examen tillsammans med denna. I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.
