Kursen innehåller en genomgång av funktionella elektroniska, fotoniska och nanomekaniska komponenter och system där funktionen är baserad på kvantfysik för nanostrukturer och supramolekylära system. Inom nanoelektroniken behandlas elektronikkomponenter och elektroniska kretsar som fungerar enligt principer som på ett grundläggande sätt skiljer sig från klassiska principer, bl.a. tillämpas Moores lag. Kvantprickar och nanotrådar är exempel inom området. Inom den molekylära elektroniken behandlas molekylära sensorer, t.ex. lysdioder, lasrar, minnen, tunnel-strukturer, enelektrontransistorer och kvantdatorer. Andra viktiga områden som ingår i kursen är spinntronik, jättemagnetoresistans, magnetiska lagringsmedia, fotonik, optiska kretsar och fotoniska kristaller, plasmonik och metamaterial. Vidare tas exempel och tillämpningar inom nanobio-teknologin upp: molekylära motorer, artificiella nanomotorer och molekylära maskiner som t.ex. motorproteiner och transmembrana jonpumpar. I kursen ingår även en genomgång av olika tekniker för nanotillverkning, t.ex. elektrokemisk litografi, etsning, självorganisation och SPM-metoder.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
redogöra för begreppen fotonik, moletronik, plasmonik, spinntronik, metatronik,
beskriva olika tillverkningsmetoder, inklusive litografi och självorganisation,
redogöra för vanliga verktyg och processer som används för framställning av nanostrukturer,
beskriva tillverkning och karakterisering av nanometerstora elektroniska komponenter,
använda tekniker och instrument för att observera och manipulera nanometerstora komponenter,
redogöra för nanoteknikens potentiella möjligheter,
självständigt inhämta kunskaper om nanoteknik.
Behörighetskrav
Univ: 5FY062 Nanoteknik eller motsvarande.
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektionsundervisning, räkneövningar samt handledning vid projekt och laborationer.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt genom ett skriftligt prov vid kursens slut samt genom skriftliga inlämningsuppgifter och muntliga redovisningar under kursens gång. På inlämningsuppgifter och redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På det skriftliga provet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5).
Resultaten från inlämningsuppgifter, redovisningar och från det skriftliga provet vägs samman till ett betyg på hela kursen. Principerna för sammanvägningen redovisas vid kursens start. På hela kursen sätts något av betygen betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga inlämningsuppgifter och redovisningar är godkända och att det skriftliga provet är godkänt. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för fysik.
Tillgodoräknande prövas individuellt.
Litteratur
Giltig från:
2011 vecka 33
Hornyak Gabor L.q (Gabor Louis) Fundamentals of nanotechnology Boca Raton : CRC Press : c2009 : xxviii, 780 p. : ISBN: 978-1-4200-4803-2 (hbk.) Se Umeå UB:s söktjänst
Kompendier utgivna av institutionen för fysik.
Laborationsinstruktioner.
