Kursens behandlar de grundläggande begreppen för att kunna beskriva olika typer av vågrörelse. Kursen visar hur en och samma modell kan tillämpas på vitt skilda områden inom fysiken. Studenten skall få god träning i att kvalitativt och kvantitativt beskriva fysikaliska fenomen med anknytning till vågrörelse, framförallt med anknytning till ljud och ljus. Kursen tar upp vågekvationen och dess lösningar i olika fysikaliska system. Superpositionsprincipen används för att addera vågor och kursen visar hur det ger upphov till fenomen som svävningar, grupphastighet, diffraktion och interferens. Kursen innehåller också geometrisk optik med tillämpningar på naturfenomen och optiska instrument. Vågekvationen för elektromagnetiska vågor härleds utifrån Maxwells ekvationer. Detta utgör grunden för att behandla interferens- och diffraktionsfenomen hos ljus. Begreppet koherenslängd introduceras för att förklara laserljusets speciella egenskaper. Kursen avslutas med att studera olika typer av polarisation hos ljuset och fenomen som kan relateras till detta.
Förväntade studieresultat
Efter godkänd kurs ska den studerande:
- ha förvärvat goda kunskaper om och förståelse av vågrörelselärans lagar och begrepp och kunna tillämpa dessa vid problemlösning,
- kunna ge exempel på hur en och samma modell kan tillämpas på vitt skilda vågrörelser i fysiken,
- kvalitativt kunna förklara ett antal naturfenomen med anknytning till kursen,
- kunna beskriva de vanligaste optiska instrumenten och rita strålgångar för dessa,
- genom att betrakta ljus som en elektromagnetisk våg kunna förklara vissa optiska fenomen som beror på interferens och ljusets polarisation,
- ha utvecklat sin förmåga att redovisa problemlösningar.
Behörighetskrav
Univ: FYSB04 Elektromagnetism, B eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppdiskussioner, räkneövningar och laborationer. Normalt ingår 5-8 gruppdiskussioner. Minst en gruppdiskussion behandlar didaktiska aspekter på vågrörelselära som i första hand erbjuds studenter som tänker bli lärare. Laborationerna är obligatoriska.
Under kursen ska studenten ges tillfälle att: utvärdera kursens mål, värdera och bedöma hur kursen administrerats och hur kurstiden disponerats, utvärdera formerna för kunskapsredovisning samt ge synpunkter på kurslitteratur och övrigt undervisningsmaterial. Dessutom ska studenten ges möjlighet att värdera sin egen arbetsinsats.
Examination
Examinationen sker dels genom muntliga och skriftliga redovisningar under kursens gång samt genom ett skriftligt prov vid kursens slut. På de skriftliga och muntliga redovisningarna sätts normalt betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På det skriftliga provet sätts betyget Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att muntliga och skriftliga redovisningar är godkända samt att det skriftliga provet är godkänt.
Studerande som två gånger har underkänts i prov, har rätt att hos styrelsen för institutionen för fysik begära att annan lärare utses att bestämma betyg åt henne/honom vid förnyat prov. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
Litteratur
Giltig från:
2007 vecka 35
Våglära och optik Jönsson Göran, Nilsson Elisabeth 4. uppl. : Lund : Teach Support : 2007 : 476 s. : ISBN: 978-91-972499-6-6 (korr.)z 978-91-972499-6-3 Se Umeå UB:s söktjänst
