"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Kvantfältteori II D, 7,5 hp

Engelskt namn: Quantum Field Theory II

Denna kursplan gäller: 2009-05-11 och tillsvidare

Kurskod: 5FY051

Högskolepoäng: 7,5

Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Fysik: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för fysik

Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2007-12-29

Reviderad av: teknisk naturvetenskaplig fakultet, 2011-08-18

Innehåll

Kursen fortsätter där kursen Kvantfältteori I slutar. Först studeras högre ordningar i störnings-räkning av QED och teorin görs ändlig genom ett s.k. regulariseringsförfarande där massor och laddningar renormeras. Därefter behandlas gaugeteorier, där växelverkan introduceras genom att globala symmetrier görs lokala. Sedan visas hur partiklars massor kan genereras via spontant symmetribrott såsom Goldstone- och Higgsmekanismerna. Resten av kursen ägnas åt den elektrosvaga teorin, där det bl.a. visas hur vektorbosonernas massa genereras via Higgs-mekanismen. Sedan tillämpas teorin för beräkning av olika spridningstvärsnitt.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: - förstå och redogöra för grundläggande begrepp som regularisering, renormering, Ward-identiteter, nakna kontra fysikaliska massor och laddningar, gauge-teorier, globala och lokala symmetrier, spontant symmetribrott, Goldstone-boson, Higgs mekanism och vektorbosoner, - beräkna högre ordnings effekter, som t.ex. Lamb-skift, i QED, - tillämpa idéerna bakom gaugeteorier och spontant symmetribrott för att introducera växelverkan och massor i en fältteori, - ta fram Feynmanreglerna för den elektrosvaga teorin, - beräkna spridningstvärsnitt till lägsta ordning i den elektrosvaga teorin för olika processer.

Behörighetskrav

Univ: FYSD24 Kvantfältteori I, D eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lärarledda seminarier där föreläsningarna cirkulerar mellan deltagarna.

Examination

Examinationen sker normalt genom inlämningsuppgifter, ett antal föreläsningar under kursens gång givna av studenten själv samt genom ett skriftligt prov vid kursens slut. På inlämningsuppgifterna och på föreläsningarna sätts något av betygen Underkänd (U) och Godkänd (G). På det skriftliga provet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På hela kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att muntliga och skriftliga redovisningar är godkända samt att det skriftliga provet är godkänt. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för fysik. Den som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt.

Litteratur