"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Fysikaliska egenskaper hos mätgivare C, 7,5 hp

Engelskt namn: Physical Properties of Measuring Devices

Denna kursplan gäller: 2009-03-09 och tillsvidare

Kurskod: 5FY030

Högskolepoäng: 7,5

Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Fysik: Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: TH teknisk betygsskala

Ansvarig institution: Institutionen för fysik

Beslutad av: teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2007-09-12

Reviderad av: teknisk naturvetenskaplig fakultet, 2011-06-28

Innehåll

Kursen innehåller praktiska och teoretiska moment där fysikaliska egenskaper och samband som kan utnyttjas vid användning av givare för mätning av viktiga och vanliga storheter studeras. Storheter och områden som behandlas under kursen är mätning av låga och höga tryck, vakuumteknik, temperaturmätning, pyrometri, mätning av gas- och vätskeflöden, mätning av viskositet, reologi och mätning av fukt. Beröringstermometrar som t.ex. termoelement, termistorer, resistanstermometrar och IC-termometrar tas upp liksom olika typer av beröringsfria termometrar, bl.a. total-, delstrålnings- och tvåfärgspyrometrar samt IR-detektorer. I kursen beskrivs hur man kan generera låga tryck med olika typer av vakuumsystem och hur man kan mäta låga tryck med bl.a. kapacitiva metoder, spinning-rotormätare, restgasanalysator, piranimätare, kallkatodmätare och med piezoresistiva givare. Vidare behandlas givare för gas- och vätskeflöden bl.a. deplacementmätare, anemometrar, rotormätare, tryckkännande flödesgivare och flödessonder. Olika givartyper för viskositetsmätning behandlas: rinntidsmätare, rotationsviskosimetrar och falltidsmätare. Kursen innehåller även avsnitt kring givare för mätning av fuktinnehåll bl.a. optiska daggpunktsmätare, psykrometrar, hygrometrar och kapacitiva givare. Den laborativa delen och träningen av förmågan att förmedla erhållna resultat i tal och skrift är integrerade, och viktiga, inslag i kursen. I kursen ingår ett flertal obligatoriska laborationer t.ex.: 1) Beröringstermometri, 2) Pyrometri, 3) Reologi, 4) Mätning av vätskeflöde, 5) Mätning av gasflöde, 6) Vakuumteknik samt 7) Mätning av fukt.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna: - förklara den fysikaliska grunden för funktionen hos olika beröringstermometrar, pyrometrar, viskosimetrar, flödesgivare, vakuumetrar, vakuumsystem och fuktgivare, - tillämpa fysikaliska samband för att bestämma: temperatur med olika beröringstermometrar och pyrometrar, viskositet med olika viskosimetrar, flöden med olika flödesgivare, tryck med olika vakuumetrar och fuktinnehåll med olika fuktgivare, - välja lämplig beröringstermometer, pyrometer, viskosimeter, flödesgivare, fuktgivare, vakuumeter och lämpligt vakuumsystem vid en mätsituation, - bestycka beröringstermometrar, pyrometrar, viskosimetrar, flödesgivare, vakuumetrar och fuktgivare med instrument och kringutrustning så att de bildar en fungerande enhet, - genomföra mätning av: temperatur med olika beröringstermometrar och pyrometrar, viskositet med olika viskosimetrar, flöden med olika flödesgivare, tryck med olika vakuumetrar och fuktinnehåll med olika fuktgivare, - analysera, diskutera, presentera och kommunicera resultat från mätningar med olika beröringstermometrar, pyrometrar, viskosimetrar, flödesgivare, vakuumetrar och fuktgivare.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs att den studerande genomgått kursen Fasta tillståndets fysik C (5FY020, 7,5 hp) eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektioner, räkneövningar samt handledning vid laborationer. Vid lektionerna presenteras de mest väsentliga egenskaperna, sambanden och givarna. Vanligen presenteras givarna “live” och ibland även genom demonstrationsexperiment. För att ge ytterligare tillfällen att bekanta sig med kursinnehållet finns problem som beskriver tillämpningar och autentiska mätsituationer samlade i ett kompendium. Varje student genomför ett antal laborationer, vanligen i en grupp om två eller tre studenter.

Examination

Kunskapsredovisningen sker dels i form av muntliga och elektroniskt publicerade rapporter av laborationer dels i form av ett skriftligt prov vid kursens slut. Några av kursens laborationer redovisas muntligt och på dessa redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). En av kursens laborationer redovisas genom en videofilmad muntlig redovisning och en annan laboration redovisas genom en elektroniskt publicerad rapport. På dessa två redovisningar sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Vid det avslutande provet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På hela kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att det avslutande provet och att samtliga laborationer och redovisningar av dessa är godkända. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för fysik. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt.

Litteratur

Giltig från: 2007 vecka 37

Kompendier utgivna av institutionen för fysik. Laborationsinstruktioner.