Energieffektivisering i byggnader, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar byggnaders energianvändning och kopplingen till energiförsörjningssystem med beaktande av systemtänkande. De studerande skall tillägna sig fördjupade kunskaper om byggnaders energianvändning samt kunna analysera och värdera olika energieffektiviserande åtgärder utifrån en hållbarhets perspektiv. Kursen ger fördjupade kunskaper inom dimensionering och projektering av inneklimatinstallationer.
Kursen är uppdelad i tre moment:
1. Teori, 8 hp (Theory, 8 ECTS);
2. Laboration och inlämningsuppgifter, 1 hp (Laboratory, 1 ECTS);
3. Projekt, 6 hp (Project, 6 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Teori:
- ingående redogöra för krav på inomhusklimat och komfort samt beskrivaolika lösningar för ventilations-, värme- och kylsystem från energi- och effektsynpunkt,

- beräkna dimensionerande effektbehov och årlig energianvändning för byggnader samt genomföra och värdera energiberäkningar i ett beräkningsprogram. Bestämma och analysera en byggnads termiska prestanda från mätdata (energisignatur),
- värdera och analysera olika energieffektiviserande åtgärder i byggnader utifrån ekonomisk-, ekologisk- och social hållbarhet (tillämpning av verktyg såsom LCC och LCA), 
- analysera och värdera olika typer av byggnader med avseende på energianvändning (såsom passivhus och lågenergihus) och olika krav som gäller (BBR, EU direktiv etc) samt analysera och värdera konsekvenserna av olika klimathållningslösningar (värmepump, fjärrvärme, solvärme et) med avseende på hållbarhet,
- kritiskt analysera och utvärdera experimentella resultat från teknisk och vetenskaplig litteratur samt formulera egna frågeställningar.
Laboration och inlämningsuppgifter:
- utföra beräkningar och dimensionering av värme- och ventilationssystem för en byggnad på ett sådant sätt att krav på god inomhusmiljö uppfylls.
Projekt:
- självständigt planera, genomföra och rapportera en fördjupad analys i projektform av en problemställning samt redovisa på engelska,
- med utgångspunkt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete relatera, planera och värdera det egna och andras projektarbeten.
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs minst 90 hp tidigare studier, inkluderat Värme och masstransport I, 10.5 hp eller motsvarande.
Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer.

Examination

Kunskapsredovisningen sker genom:

Moment 1 (Teori):
Skriftlig tentamen som betygsätts med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För betyget (3) krävs minst 50 % av maxpoäng på den skriftliga tentamen. För betyget (4) krävs minst 65 % och för betyget (5) krävs minst 80 % av maxpoäng på den skriftliga tentamen.

Moment 2 (Laboration och inlämningsuppgifter):
Laborationen examineras med en inlämningsuppgift, vilken betygssätts med något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). För betyget (G) krävs att inlämningsuppgiften är genomförd med godkänt resultat.

Moment 3 (Projekt):
Redovisning av projektuppgiften i form av en skriftlig projektrapport, muntlig presentation, opponering samt muntlig  och skriftlig redovisning av två stycken vetenskapliga artiklar relaterade till kursens innehåll. Om flera studenter genomför projektet tillsammans skall en individuell bedömning säkerställas. Betygssättningen grundas på bedömning av den skriftliga projektrapporten (innehåll, omfattning, struktur och layout), kvaliteten på den muntliga presentationen och opponeringen, samt kvaliteten på redovisningen av de vetenskapliga artiklarna. Bedömningen vägs samman så att den skriftliga projektrapporten, den muntliga presentationen och opponeringen tillsammans utgör 85 % av betygsunderlaget. Redovisningen av de två vetenskapliga artiklarna utgör 15 % av betygsunderlaget. På momentet ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För betyget (3) krävs att den sammanvägda poängsumman uppgår till minst 50 % av maxpoäng.  För betyget (4) och betyget (5) krävs att den sammanvägda poängsumman uppgår till minst 65 % respektive minst 80 % av maxpoäng. Vetenskapligt vedertagna avrundningsregler tillämpas.

Hela kursen:
På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Tentamensbetyget (Moment 1) och projektbetyget (Moment 3) viktas med 60 % och 40 % för att beräkna helkursbetyget. För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För kursbetyget (3) krävs att den sammanvägda poängsumman på Moment 1 och Moment 3 uppgår till minst 50 % av maxpoäng.  För kursbetyget (4) och (5) krävs att den sammanvägda poängsumman på Moment 1 och Moment 3 uppgår till minst 65 % respektive minst 80 % av maxpoäng. Vetenskapligt vedertagna avrundningsregler tillämpas.

Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.