Förnyelsebara drivmedel, 7,5 hp

Innehåll

Under kursen analyseras ingående de olika processer som redan nu används vid produktion av förnyelsebara drivmedel, och även de processer som är i forskningsstadier. Exempel på drivmedel som diskuteras är etanol, biogas, DME, Biodiesel, HVU, vätgas men även elbilar diskuteras. För varje drivmedel värderas potentialen för drivmedlet utifrån kedjan med: råvara - produktion  - distribution - fordon - regelverk - marknad.
Beräkningar kring material- och energibalanser för vissa kemitekniska processteg som destillation och indunstning behandlas. Vad gäller användningsområden, ekonomi och miljöaspekter görs en jämförelse mellan fossila och förnyelsebara gasformiga och flytande bränslen.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- detaljerat beskriva, analysera och värdera de tekniska, biotekniska och kemiska processer som vanligen används vid produktion av förnyelsebara drivmedel,
-  tillämpa beräkningar av energi- och materialbalanser för hela och delar av produktionsprocesserna för olika förnyelsebara drivmedel,
- värdera miljöeffekter, hållbarhet och ekonomiska aspekter förknippade med produktion och användning av förnyelsebara drivmedel,
- bedöma fördelar och nackdelar med fossila respektive förnyelsebara drivmedel utifrån råvara, produktion, distribution och fordon,
- redogöra för aktuella regelverk och analysera effekterna av dessa för införande av alternativa drivmedel.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Energiteknisk kemi, 15 hp, Energiteknisk biologi, 4.5 hp och Termodynamik, 12 hp eller motsvarande. En A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning, samt handledning vid projektarbeten.

Examination

Kunskapsredovisningen sker genom examination av projektrapport, skriftlig deltentamen och en avslutande muntlig huvudtentamen. På projektrapporten och den skriftliga deltentamen ges omdömet OK eller inte OK (i form av en symbol med en glad eller en ledsen gubbe). Den muntliga sluttentamen sker i form av ett rollspel där studenterna får argumentera för ett drivmedel vardera mot varandra och examinator som agerar som ordförande vid denna debatt. Rollspelet dokumenteras i form av en inspelning. Studenterna som vid respektive tillfälle är 3 - 4 st. sätter sedan poäng på allas insats vid rollspelet på en 10-gradig skala. Därefter normeras totalpoängen mot en femgradig betygsskala, så att med 50% av maxpoäng erhålles omdömet 3, med 65 % omdömet 4 och med 80 % omdömet 5. Omdömet från den muntliga slutexaminationen ligger till grund för kursens slutbetyg, och är då i form av något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga examinationer är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för att få högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.