Energiteknik 2 för energiingenjörer, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar termodynamikens andra huvudsats samt vattenångans termodynamik. De för energitekniska tillämpningar grundläggande typerna av strömningsmaskiner som pumpar, fläktar och kompressorer samt vatten-, gas- och ångturbiner studeras. Även system av dessa såsom värmemaskiner, kylmaskiner, värmepumpar, gasturbiner och kraftvärmeverk behandlas utifrån termodynamiska begrepp och kretsprocesser.

Kursen är uppdelad i tre moduler:
1. Kretsprocesser, 7 hp (Power Cycles, 7 ECTS);
2. Strömningsmaskiner, 5 hp (Turbomachinery, 5 ECTS);
3. Laborationer, 3 hp (Laboratory, 3 ECTS).
 

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Kretsprocesser:
- definiera tillståndsvariabler och tillämpa tillståndsfunktioner som när exempelvis vattenånga expanderar i en turbin,
- applicera termodynamiska modeller på ideala och reella kraft- och kylcykler.
Strömningsmaskiner:
- tillämpa enkla modeller för turbomaskiner, pumpar och fläktar för att beskriva och dimensionera system,
- tillämpa affinitets- och likformighetslagarna för bestämning av flöde, uppfodringshöjd/fallhöjd/tryck och effekt för pumpar, vattenturbiner och fläktar,
- analysera enkla och mer komplicerade pump- och fläktsystem med avseende på dimensionering och driftpunkt,
- tillämpa olika metoder för att injustering av driftpunkt.
Laborationer:
- insamla, bearbeta och sammanställa laboratoriedata i en skriftlig rapport.
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Energiteknik 1 för energiingenjörer, 15 hp (5EN063)  och Analys för ingenjörer, 7.5 (5MA148) eller motsvarande kunskaper.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftlig tentamen på teoridelarna, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av laborationsmoment, men kan också ske fortlöpande i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På laborationsmoment ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för att få högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.