Energikällor, 15 hp

Innehåll

Kursen behandlar översiktligt våra viktigaste energikällor. Inledningsvis behandlas kärnkraft, där reaktortyper, bränslehantering och därtill kopplade risker tas upp. Även fossila bränslen som kol, olja och naturgas behandlas. Huvuddelen av kursen behandlar dock förnybar energi. Biobränslen som skogsprodukter, torv, agro- och avfallsbränslen ingår, där produktionsmetoder, bränsleegenskaper, användningsområden, miljöpåverkan och framtida potential diskuteras.
Inom områdena solenergi och vindkraftteknik ingår analyser av egenskaper, verkningsgrad och dimensionering. Även energikällornas roll i det svenska energisystemet nu och i framtiden diskuteras. De ekonomiska styrmedlen bl.a. i form av miljöskatter behandlas även översiktligt. Dessutom ingår en större projektuppgift som redovisas muntligt och skriftligt.

Kursen är uppdelad i 2 moment:
Moment 1: Kärnkraft och Solenergi om 6 hp (Nuclear and Solar Energy, 6 ECTS),
Moment 2: Vindkraft, Bränslen och projektarbete om 9 hp (Wind Power, Fuels and Project work, 9 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för principerna för olika energikällor som sol-, vind- och kärnenergi samt utföra beräkningar på dessa system,
- förklara och jämföra olika sätt för produktion, distribution och användning av våra vanligaste fasta, flytande och gasformiga bränslen,
- redogöra för olika bränslens egenskaper och miljöpåverkan,
- beskriva kärnbränslets hantering och riskerna med denna,
- beskriva gällande principer för ekonomiska styrmedel och direktiv för svensk energiproduktion,
- utföra en större projektuppgift och där visa förmåga att tillgodogöra sig nytt stoff samt redovisa detta såväl muntligt som skriftligt.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Termodynamik, 12 hp (5EN035) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och
demonstrationer.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt genom en skriftlig tentamen vid kursens slut samt genom obligatoriska laborationer, men kan också ske fortlöpande i form av prov, inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar och skriftliga rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På laborationsmoment och inlämningsuppgifter ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.