Kursens behandlar värme- och masstransport, dvs de fysikaliska sambanden för värmeledning, värmekonvektion, värmestrålning, massdiffusion och masskonvektion.
Kursen är indelad i två moment:
Moment 1: Teori, 7,5 hp.
Moment 2: Simulering, 7,5 hp.
Förväntade studieresultat
Moment 1: Teori (Theory), 7,5 hp
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
- beskriva och särskilja mellan de grundläggande värmetransportmekanismerna värmeledning, värmekonvektion och värmestrålning.
- analysera såväl stationära som enklare dynamiska problem beträffande värmeledning,
- beskriva laminära och turbulenta gränsskikt beträffande värmekonvektion,
- analysera strålningsutbyte mellan svarta kroppar och verkliga ytor beträffande värmestrålning,
- beskriva samtidig värme- och masstransport,
- applicera kunskaper om värmetransportmekanismer för att beräkna värmeövergångs-
och värmegenomgångskoefficienter samt att använda dessa för dimensioneringsberäkningar av värmeväxlare,
- beskriva funktionssättet hos olika typer av värmeväxlare.
Moment 2: Simulering (Simulation), 7,5 hp
Efter avslutat moment skall studenten kunna tillämpa ett teknikvetenskapligt arbetssätt inom värmeöverföring, genom att:
- ha insikt i och förståelse för nödvändigheten av modellförenklingar,
- hantera och lösa specifika begränsningar för själva simuleringen,
- självständigt kunna simulera och analysera flerdimensionella dynamiska värmeöverföringsproblem,
- redovisa simuleringsresultat, såväl skriftligt som muntligt.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Energitekniska processer, 7,5 hp, Tillämpad termodynamik, 15 hp, samt Tillämpad linjär algebra, 7,5 hp och Tillämpad analys 7,5 eller motsvarande.
En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt genom ett skriftligt prov vid respektive moments slut, men kan också ske i form av inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar och skriftliga rapporter.
På en skriftlig tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
