Karaktärisering och förädling av fasta bränslen, 7,5 hp

Innehåll

Karaktärisering av fasta bränslen:
Detta avsnitt behandlar strategier och metoder för provtagning av fasta bränslen, där vikten av representativitet hos analysprovet speciellt betonas. Vidare diskuteras principer, standarder och apparatur för provbearbetning av fasta bränslen. De analysmetoder för fasta bränslen som behandlas innefattar metoder för hållfasthet, torrhalt, energiinnehåll, asksammansättning och asksmältförlopp, samt elementaranalys med avseende på kol, väte, kväve och svavel (CHNS). Tonvikten läggs på mätprinciper, datautvärdering samt applikationer.
Förädling av bränslen:
Avsnittet behandlar olika råvaror för fasta förädlade bränslen samt råvarukvaliténs betydelse för val av förädlingsteknik. Vidare behandlas ingående olika tekniker för produktion och hantering av fasta förädlade bränslen.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- identifiera olika förädlingsbara bränslen samt betydelsen av deras kvalité vid val av förädlingsteknik,
- tillämpa de analysmetoder som används för karaktärisering av fasta bränslen,
- utvärdera och tolka analysresultat,
- tillämpa tekniker för förädling av bränslen,
- förklara de parametrar som är av betydelse för de förädlade bränslenas fysikaliska och kemiska egenskaper.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet, Energiteknisk kemi I, 7,5 hp (5KE040), Energiteknisk kemi II, 7,5 hp (5KE090), Termodynamik, 12 hp (5EN035) eller motsvarande. För studerande inom högskoleingenjörsprogrammet i energiteknik motsvaras detta av kurserna, Kemi, inledande kurs, 7,5 hp (5KE022), Förbränningskemi, 7,5 hp (5KE014) samt Tillämpad termodynamik, 15 hp (5EN020) eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt genom en skriftlig tentamen vid kursens slut samt genom obligatoriska laborationer, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av inlämningsuppgifter, muntliga redovisningar och skriftliga rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter, skriftliga rapporter och muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.
För studerande som inte blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.