Förnyelsebara drivmedel, 7,5 hp

Innehåll

Under kursen diskuteras ingående de olika processer som används vid produktion av förnyelsebara drivmedel. För produktion av etanol behandlas: råvaror, hydrolys, fermentering, destillation och indunstning. För biogasproduktion behandlas: anaerob vattenrening och rötning.
För syntesgasbaserade drivmedel behandlas: råvaror för syntesgas, förgasning, gasrening samt processerna för Fischer-Trop (FT)-bränsle, DME, metanol och vätgas. Upparbetning och rening av respektive drivmedel ingår. Beräkningar kring material- och energibalanser för de kemiska/kemitekniska processtegen behandlas. Vad gäller användningsområden, ekonomi och miljöaspekter görs en jämförelse mellan fossila och förnyelsebara gasformiga och flytande bränslen.
Kursen omfattar två moment:
1. Teori, 6 hp (Theory, 6.0 ECTS),
2. Laboration, 1.5 hp (Laboratory, 1.5 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- beskriva, analysera och värdera de tekniska, biotekniska och kemiska processer som vanligen används vid produktion av förnyelsebara drivmedel,
- tillämpa beräkningar av energi- och materialbalanser för hela och delar av produktionsprocesserna för olika förnyelsebara drivmedel,
- redogöra för användningsområden samt miljö-, respektive ekonomiska aspekter förknippade med produktion och användning av förnyelsebara drivmedel,
- bedöma fördelar och nackdelar med fossila respektive förnyelsebara drivmedel.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Förbränning, förgasning och pyrolys, 7.5 hp (5EN062) och Termodynamik, 12 hp (5EN035) eller motsvarande. En A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt genom ett skriftligt prov vid kursens slut, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På laborationer och projektarbeten ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för att få högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.