Inledningsvis behandlas varför energilagring är nödvändig för en bättre optimering av
energitekniska system. Därefter visas olika möjligheter och applikationer för att lagra energi, exempelvis genom mekanisk, elektrisk, magnetisk, kemisk lagring samt genom fasomvandlingar. Dessutom behandlas termisk energilagring med koppling mot fjärrvärme, industri och solvärmesystem. I dessa sammanhang ingår analys av i- och urladdningstider, temperaturskiktning och dimensionering av olika lagringstankar.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- förklara och argumentera för förutsättningarna och betydelsen av energilagring,
- förklara, jämföra och argumentera om fördelar respektive nackdelar med de tekniker som finns för lagring av energi i olika former,
- dimensionera och analysera termiska energilager,
- utföra, bearbeta och sammanställa samt redovisa en experimentell laborationsuppgift,
- utföra en större projektuppgift och där visa förmåga att planera, tillämpa kursinnehållet, tillgodogöra sig nytt stoff samt redovisa detta såväl muntligt som skriftligt.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Värme- och masstransport I, 10,5 hp (5EN030) eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen kan ske genom ett skriftligt prov, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter ges endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G) och för redovisning av en större projektuppgift i normalfallet betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
