Kursen behandlar sensorer och de elektroniska komponenter och system som behövs för att kunna mäta fysikaliska storheter. Sensorer ger oftast kontinuerliga, analoga signaler som måste omvandlas till digitala värden för att kunna behandlas med en dator. Därför är analog elektronik en central del av kursen som också tar upp A/D-omvandling. I kursen introduceras även mätvärdesanalys och problem med brus. De fysikaliska fenomen som sensorerna utnyttjar och de fysikaliska storheter som de mäter introduceras.
Kursen är uppdelad i två moment: 1.Teori, 4.5 hp 2. Laboration och projektuppgift, 3 hp
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Moment 1 (Teori): - redogöra för grundläggande begrepp inom likströms- och växelströmsellära, - analysera elektroniska nät med Ohms och Kirchhoffs lagar, - förenkla nät med Thevenin och Nortons tvåpoler, - beräkna spänningar och strömmar med hjälp av delningssatserna, - beräkna effekt i nät, - dimensionera grundläggande passiva filter, - konstruera grundläggande förstärkare och komparatorer med operationsförstärkare, - redogöra för grundläggande mättekniska begrepp och på ett övergripande sätt kunna beskriva innebörden i dem,
Moment 2 (Laboration och projektuppgift): - använda tekniska anordningar för att omvandla analoga data till digital form, - kunna bearbeta och utvärdera mätdata med hjälp av statistiska och matematiska verktyg, - planera hur en mätning ska genomföras och vilka komponenter som behövs för att man ska få den information som efterfrågas och genomföra en faktisk mätning, - använda sina förvärvade kunskaper i ett enklare praktiskt konstruktionsprojekt, - förmedla i muntlig och skriftlig form resultatet av konstruktionsprojektet.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Envariabelanalys 7.5 hp eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker genom:
Moment 1 (Teori): Skriftlig tentamen. På den skriftliga tentamen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För betyget (3) krävs minst 50% av maxpoäng på den skriftliga tentamen. För betyget (4) krävs minst 65% och för betyget (5) krävs minst 80% av maxpoäng på tentamen.
Moment 2 (Laboration och projektuppgift): Redovisning av laborationen (muntligt) och projektuppgiften (skriftligt och muntligt) med betygen Underkänd (U) eller Godkänd(G). Om flera studenter genomför projektet tillsammans ska en individuell bedömning säkerställas. Betygssättningen grundas på bedömning av den muntliga redovisningen och den skriftliga rapporten. För betyget (G) på momentet krävs att laborationen är genomförd och redovisad muntligt med godkänt resultat samt att projektarbetet är genomfört och redovisat muntligt och skriftligt med godkänt resultat.
Hela kursen: På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på både moment 1 (Teori) och moment 2 (Laboration och projektuppgift). På hela kursen ges betyget som erhållits på teoridelen (moment 1), dvs Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5).
Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
