Examensarbete för masterexamen i elektronik (inriktning Robotik och reglerteknik), 30 hp

Innehåll

Under kursen tränas studentens förmåga att specificera, planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete. Studenten tillämpar sina under utbildningen förvärvade kunskaper och fördjupar sig inom minst ett specifikt delområde. Genom arbetet får studenten kontakt med forskning och utvecklingsarbete i ämnet. Resultaten presenteras muntligt och skriftligt. Internationella kontakter uppmuntras för examensarbetet.
Kursen är uppdelad i tre moment:
1. Projektplanering och förstudie, 3.0 hp (Project planning and pre-study, 3.0 ECTS).
Examensarbetet startar med en projektplanering och förstudie som resulterar i en projektplan. Problemställning och avgränsning sker i diskussion med uppdragsgivaren/beställaren. Aktiviteter inom projektet, en tidsplan, samt en metodbeskrivning skall framgå i projektplanen. Projektplanen skall även lista tillgängliga resurser och en riskanalys skall vara gjord.
 2. Självständigt arbete, 25.0 hp (Independent work, 25.0 ECTS).
Målet är att studenten skall utveckla sin förmåga att självständigt tillämpa, bredda och fördjupa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under studietiden samt att kritiskt granska andras arbeten. Resultat från detta moment skall underbyggas och dokumenteras i en skriftlig rapport. Resultatet skall vara förankrat i aktuell vetenskaplig kunskap inom området.
 3. Presentation och opposition, 2.0 hp (Presentation and opposition, 2.0 ECTS).
Målet är att öka förmågan att skriftligt och muntligt redovisa resultatet från en större uppgift. Studenten skall även förbereda en opposition och genomföra denna på ett annat examensarbete.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Moment 1.
Kunskap och förståelse:
- söka och analysera vetenskaplig litteratur som är relevant för problemställningen.
Färdighet och förmåga:
- kritiskt identifiera och formulera komplexa frågeställningar inom området robotik och reglerteknik,
- planera ett arbete inom givna ramar.
 Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- identifiera sitt behov av ytterligare kunskap.

Moment 2.
Kunskap och förståelse:
- redogöra för tekniker och metoder inom huvudområdet elektronik,
- visa brett kunnande inom elektronik samt väsentligt fördjupade kunskaper inom området robotik och reglerteknik,
- visa fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete inom robotik och reglerteknik,
- visa fördjupad metodkunskap inom robotik och reglerteknik.
 Färdighet och förmåga:
- kritiskt och systematiskt integrera kunskap,
- analysera, bedöma och hantera komplexa händelser, frågeställningar och situationer,
- med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar,
- utvärdera det planerade och utförda arbetet,
-skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa,
- delta i forsknings- och utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- syntetisera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur.
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- systematiskt och kritiskt granska eget arbete med hänsyn till för området robotik och reglerteknik relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar,
- visa insikt om vetenskapens roll i samhället och människor ansvar hur den används,
- ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
 
 Moment 3.
 Färdighet och förmåga:
- muntligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, t.ex. forskare, mastrar åhörare, samt lekmän inom området,
- inom givna tidsramar klart och tydligt presentera och kommunicera kring arbetet på engelska.
Värderingsförmåga och förhållningssätt:
- systematiskt och kritiskt granska annat arbete med hänsyn till för området robotik och reglerteknik relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs minst 180 hp samt minst 60 hp på avancerad nivå, varav minst 30 hp inom
huvudområdet Elektronik inkluderat följande kurser (eller motsvarande):
Artificiell intelligens - grunderna, 7.5 hp;
Linjära reglersystem, 7.5 hp;
Mekatronik, 7.5 hp;
Modellering inom robotik, 7.5 hp;  
Studentkonferens i elektronik och mekatronik, 7.5 hp;
Adaptiv reglerteknik, 7.5 hp, eller Reglermetoder för robotapplikationer, 7.5 hp;
Telerobotik och tillämpad sensorfusion, 7.5 hp.
Engelska A/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av individuell handledning. Studenten ska självständigt planera, genomföra och presentera examensarbetet inom givna tidsramar, där examensarbetets frågeställning och avgränsning sker i diskussion med uppdragsgivaren, men måste godkännas av examinator. En universitetshandledare utses med vilken fortlöpande kontakt skall uppehållas. Ytterligare en handledare utses av uppdragsgivaren vid externa examensarbeten. Under arbetet ska studenten självständigt identifiera, söka, värdera samt sammanfatta informationskällor i syfte att ge en vetenskaplig och ingenjörsmässig bakgrund till och beskrivning av det utförda arbetet. Kursansvarig institution har ingen skyldighet att fullfölja handledning av ett arbete längre än 10 månader från den tidpunkt då examensarbetet registrerats som påbörjat.
Examensarbetet redovisas muntligt, samt i en skriftlig rapport som skall vara språkligt och stilistiskt väl genomarbetad. Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska där valet av språk bestäms i samråd mellan uppdragsgivarens handledare, examinator och den studerande. Om rapporten skrivs på svenska skall rapporten innehålla ett särskilt blad med engelsk titel och sammanfattning. Det omvända gäller för en rapport som skrivs på engelska. Den muntliga redovisningen av examensarbetet kan ske tidigast när enbart redaktionella förändringar eller förändringar av mindre betydelse i rapporten återstår och vid särskilda samlingstillfällen. Det senare betyder normalt att redovisningen görs i samband med minst en annan redovisning, varvid redovisande studenter samtidigt fungerar som opponenter på varandras rapporter och presentationer.
För att bli godkänd på sitt examensarbete måste den studerande även göra en godkänd opposition där målet är att diskutera och ge kommentarer i syfte att förtydliga rapporten och

Examination

Kunskapsredovisningen för moment 1 grundar sig på arbetets planering, förstudien, och projektutvärderingen och sker genom bedömning av projektplanens utformning och innehåll.
Kunskapsredovisningen för moment 2 grundar sig på
- arbetets vetenskapliga och ingenjörsmässiga innehåll och resultat,
- utformning av skriftlig rapport,
- genomförande och uppföljning av projektarbetet.
Kunskapsredovisningen i för moment 3 grundar sig på
- utförandet av den muntliga presentation,
- oppositionsrapporten och genomförande av opposition.
På samtliga moment ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Betyget på hela kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten av examinationens olika delar och sätts vid kursens slut. På hela kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För betyget G på hela kursen krävs att samtliga moment har minst betyget G. För betyget VG på hela kursen krävs att samtliga moment är godkända, samt betyget VG på minst två av de tre momenten enligt följande: moment 1 och/eller 3, och moment 2 skall ha betyget VG.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
 
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Speciellt gäller att denna kurs får ej ingå i någon annan examen än mastersexamen i elektronik utan ett explicit tillgodoräknande.