Linjära reglersystem, 7,5 hp

Innehåll

Kursen inleds med exempel på modellbeskrivningar av fysikaliska system. Därefter introduceras beskrivningen av linjära tidsinvarianta system med hjälp av överföringsfunktioner och tillståndsmodeller. Analys och syntes av linjära återkopplade system följer därefter. Slutligen behandlas frågor rörande design av reglersystem, som exempelvis reglersystems arkitektur och mekanismer som motverkar integratoruppvridning.
Kursen är uppdelad i tre moment:
1. Teori, 5.0 hp (Theory, 5.0 ECTS);
2. Laboration, 2.0 hp (Laboratory, 2.0 ECTS);
3. Seminarium, 0.5 hp (Seminar, 0.5 ECTS).
 

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Moment 1:
- beskriva fysikaliska system med matematiska modeller,
- beskriva linjära tidsinvarianta system med hjälp av överföringsfunktioner och tillståndsmodeller,
- analysera stabilitet, snabbhet, noggrannhet, störningskänslighet och styrsignalaktivitet i linjära återkopplade system,
- dimensionera regulatorer med empiriska metoder och polplacering,
- redogöra för grundläggande begränsningar hos reglersystem orsakade av givare, styrdon, modellfel och reglerobjektets egenskaper,
- konfigurera ett reglersystem med framkoppling och kaskadkoppling,
- använda metoder som kompenserar för dödtid och som motverkar regulatoruppvridning.
 
Moment 2:
- implementera regulatorer i laborationsmiljö,
- dokumentera ett reglersystem med en teknisk rapport,
- analysera och utvärdera resultat och reflektera över resultat från laborationerna.

Moment 3:
- skriftligt och muntligt presentera reglertekniska uppgifter i seminarieform,
- lösa uppgifter inom linjär reglerteknik.
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs minst två års avklarade universitetsstudier innefattande Programmeringsteknik med C och Matlab, 7.5 hp (5DV157), Elektronikens grunder, 7.5 hp (5EL034), samt Differentialekvationer för teknologer, 7.5 hp (5MA121) eller motsvarande.
Engelska A/5 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter.
För moment 1 grundar sig examinationen i huvudsak på skriftlig tentamen. För moment 2 grundar sig examinationen i huvudsak på skriftliga rapporter och redovisningar.
För moment 3 grundar sig examinationen i huvudsak på
- presentation av lösta räkneuppgifter,
- skriftlig och muntlig framställan.
På moment 1 sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På moment 2 och 3 ges betyget Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga bedömningsgrunder och obligatoriska moment är godkända samt att studenten deltagit aktivt i projektarbetet, utformningen av projektrapporten och den muntliga slutpresentationen. Studerande som godkänts i ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll.
Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.