Examensarbete för masterexamen i elektronik (inriktning Robotik och reglerteknik), 30 hp

Innehåll

Under kursen tränas studentens förmåga att specificera, planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete. Studenten tillämpar sina under utbildningen förvärvade kunskaper och fördjupar sig inom minst ett specifikt delområde. Genom arbetet får studenten kontakt med forskning och utvecklingsarbete i ämnet. Resultaten presenteras muntligt och skriftligt. Internationella kontakter uppmuntras för examensarbetet.

Kursen är uppdelad i tre moment:
1. Projektplanering och förstudie, 3 hp (Project planning and pre-study, 3 ECTS).
Examensarbetet startar med en projektplanering och förstudie som resulterar i en projektplan. Problemställning och avgränsning sker i diskussion med uppdragsgivaren/beställaren. Aktiviteter inom projektet, en tidsplan, samt en metodbeskrivning skall framgå i projektplanen. Projektplanen skall även lista tillgängliga resurser och en riskanalys skall vara gjord.

2. Självständigt arbete, 25 hp (Independent work, 25 ECTS).
Målet är att studenten skall utveckla sin förmåga att självständigt tillämpa, bredda och fördjupa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under studietiden samt att kritiskt granska andras arbeten. Resultat från detta moment skall underbyggas och dokumenteras i en skriftlig rapport. Resultatet skall vara förankrat i den vetenskapliga ståndpunkten vid det aktuella kurstillfället.

3.  Presentation, 2 hp (Presentation, 2 ECTS).
Målet är att öka förmågan att skriftligt och muntligt redovisa resultatet från en större uppgift. Studenten skall även förbereda en opposition och genomföra denna på ett annat examensarbete.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- visa kunskap om tekniker och metoder inom ämnesområdet,  
- visa kännedom om aktuellt forsknings/utvecklingsarbete inom det valda teknikområdet,
- visa bred kunskap inom elektronikområdet samt väsentligt fördjupade kunskaper inom något delområde, i detta fall delområdet robotik och reglerteknik.  

Färdighet och förmåga.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera komplexa frågeställningar inom området robotik och reglerteknik,
- visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar,
- visa förmåga att delta i forsknings- eller utvecklingsarbete och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper exempelvis forskare, mastrar, åhörare samt lekmän inom området,
- kommunicera kring arbetet muntligt och skriftligt på engelska,
- visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap förvärvad i centrala och kvalificerade kurser under utbildningen och att söka, analysera, syntetisera och kritiskt granska vetenskaplig litteratur som är relevant för problemställningen. 

Värderingar och förhållningssätt.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- visa förmåga att systematiskt och kritiskt granska eget och andras arbeten med hänsyn till för området robotik och reglerteknik relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar samt dess roll i samhället och forskarens ansvar för hur den används,
- visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap.
 

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs att den studerande avklarat de övriga kursfordringar som särskilt anges i examensbeskrivningen för en kandidatexamen (180 hp) eller motsvarande.
Utöver detta krävs kurser omfattande minst 60 hp på avancerad nivå, som skall innefatta 30 hp inom huvudområdet Elektronik.
Det krävs att den studerande avklarat följande programkurser på masterprogrammet i Robotik och reglerteknik:
Artificiell intelligens - grunderna, 7.5 hp (5DV121), Linjära system, 7.5 hp (5EL080), Robotikens och reglerteknikens grunder, 7.5 hp (5EL096), Reglermetoder för robotapplikationer, 15 hp (5EL158), samt minst en av dessa två kurser Optimal reglering av linjära system, 7.5 hp (5EL140), Principer för iterativ och adaptiv reglering, 7.5 hp (5EL139) eller Telerobotik och tillämpad sensor fusion, 7.5 hp (5EL194) eller motsvarande.
Engelska A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om kursen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av individuell handledning. Studenten ska självständigt planera och genomföra examensarbetet inom givna tidsramar, där examensarbetets frågeställning och avgränsning sker i diskussion med uppdragsgivaren, men måste godkännas av examinator. En universitetshandledare utses med vilken fortlöpande kontakt skall uppehållas. Ytterligare en handledare utses av uppdragsgivaren vid externa examensarbeten. Under arbetet ska studenten självständigt identifiera, söka, värdera samt sammanfatta informationskällor i syfte att ge en vetenskaplig och ingenjörsmässig bakgrund till och beskrivning av det utförda arbetet. Kursansvarig institution har ingen skyldighet att fullfölja handledning av ett arbete längre än 10 månader från den tidpunkt då examensarbetet registrerats som påbörjat.

Examination

Examensarbetet redovisas muntligt, samt i en skriftlig rapport som skall vara språkligt och stilistiskt väl genomarbetad. Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska där valet av språk bestäms i samråd mellan uppdragsgivarens handledare, examinator och den studerande. Om rapporten skrivs på svenska skall rapporten innehålla ett särskilt blad med engelsk titel och sammanfattning. Det omvända gäller för en rapport som skrivs på engelska. Den muntliga redovisningen av examensarbetet kan ske tidigast när enbart redaktionella förändringar eller förändringar av mindre betydelse i rapporten återstår och vid särskilda samlingstillfällen. Det senare betyder normalt att redovisningen görs i samband med minst en annan redovisning, varvid redovisande studenter samtidigt fungerar som opponenter på varandras rapporter och presentationer. För att bli godkänd på sitt examensarbete måste den studerande även göra en godkänd opposition där målet är att diskutera och ge kommentarer i syfte att förtydliga rapporten och presentationen. Instruktioner om examensarbetet och opponeringen finns på kursens hemsida.
Moment 1 bedöms utifrån
- arbetets planering, genomförande och uppföljning.
Moment 2 bedöms utifrån
- vetenskapligt och ingenjörsmässigt innehåll och resultat,
- utformning av skriftlig rapport.
Moment 3 bedöms utifrån
- muntlig presentation,
- planering och genomförande av opposition.

På momenten ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att samtliga bedömningsgrunder och obligatoriska moment är godkända. Betyget på hela kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts vid kursens slut. Det innebär att en student som vid kursens slut inte har godkänt resultat på samtliga delar ges betyget Underkänd (U), då studenten inte kunnat uppvisa tillräcklig förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. En student som fått betyget Underkänd (U) och senare slutför kursen kan nå betyget VG.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Speciellt gäller att denna kurs får ej ingå i någon annan examen än mastersexamen i elektronik utan ett explicit tillgodoräknande.