Mätsystem och mätmetoder, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar uppbyggnaden av mätsystem och funktionen hos ingående komponenter i systemet. Här ingår uppbyggnad och funktion hos enkla givare, förstärkare, mätbryggor, elementär brusreducering, AD- och DA-omvandling, egenskaper hos samplade system samt elementär signalbehandling och frekvensanalys. En viktig del i kursen är praktiskt arbete med design av system för speciella mätuppgifter samt analys och presentation av mätdata.
Kursen är uppdelad i två moment:
1. Teori, 4 hp (Theory, 4 ECTS);
2. Laboration, 3.5 hp (Laboratory, 3.5 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall den studerande kunna:
Teori:
- beskriva ett mätsystems principiella uppbyggnad,
- redogöra för uppbyggnaden av några typer av givare samt för hur dessa elektroniskt integreras i ett mätsystem,
- redogöra för uppbyggnad och funktion hos instrumentförstärkare, isolationsförstärkare och andra typer av förstärkare som kan finnas i ett mätsystem,
- redogöra för D/A- och A/D-omvandlare med avseende på principiell funktion och noggrannhet,
- redogöra för innebörden i samplingsteoremet,
- redogöra för olika störkällor och kopplingsmekanismer samt använda metoder för bekämpning av störningar.
Laboration:
- använda metoder för databehandling och frekvensanalys,
- använda kommersiella datainsamlingssystem,
- kunna bearbeta och utvärdera mätdata med hjälp av statistiska och matematiska verktyg,
- planera hur en mätning ska genomföras, bygga upp systemet, utföra mätningen samt tolka och presentera resultatet.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Analog elektronik, 15 hp (5EL160) eller Analog kretsteknik, 6.0 hp (5EL204) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.