Kursen behandlar elnätets uppbyggnad, produktion och distribution av elenergi samt konsekvenser av störningar i elförsörjningen och hur dessa kan hanteras. Överföring av högspänd likström, HVDC, behandlas också. Dessutom behandlas skyddsutrustningar, säkringar, reläer samt beräkning av spänningsfall, kortslutningseffekter och strömmar i nätet. I kursen ingår belastningsberäkningar, kraftekonomi och elmarknaden, samt trefassystem med osymmetrisk belastning (distribution). Anläggningar (kablar, friledningar) ingår såväl som lågspänningsanläggningar, dess utförande och dimensionering utifrån normer och elföreskrifter. Kursen berör också Intelligenta nät. Kursen behandlar: - Sveriges elenergiförsörjning, - stamlinjenätets uppbyggnad, ställverk, ställverksapparater, - överföring av högspänd likström, HVDC, - beräkning av spänningsfall, kortslutningseffekter, och strömmar i högspänningsnät, - lågspänningsanläggningar, utförande och dimensionering utifrån normer och elföreskrifter, - skyddsutrustningar, säkringar, reläer, - störningar i elförsörjningen, - studiebesök på ställverk/transformatorstation.
Kursen är uppdelad i två moment: 1. Teori, 6 hp (Theory, 6 ECTS). 2. Laboration, 1.5 hp (Laboratory, 1.5 ECTS).
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna: Teori: - beskriva uppbyggnaden av distributionsnät för hög-, låg- och mellanspänning samt de vanligaste skyddsutrustningarna, - dimensionera lågspänningsnät, - redogöra för vanliga störkällor och deras påverkan på ett elnät, - göra spänningsfalls- och kortslutningsberäkningar i elnät, - göra kraftekonomiska beräkningar, - redogöra för hur kommunikation över elnätet och intelligenta nät fungerar, - översiktligt beskriva principerna för överföring med högspänd likström (HVDC). Laboration: - mäta störningar på ett elnät och analysera dem, - simulera driftstörningar på ett elnät och dimensionera skyddsutrustning, - göra enklare elektriska installationer.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Elkraft, 7.5 hp (5EL189) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
