Kursen behandlar trefassystem med osymmetriska belastningar (förbrukare) samt olika roterande elmaskiners uppbyggnad, funktion och egenskaper (likström-, asynkron-, synkron-, steg- och speciella maskiner). Den behandlar synkronmaskinens infasning på nät och effektförhållande vid drift. Kursen tar även upp kraftelektronik (komponenter och system) samt Y/D-koppling och styrsystem för elmaskiner.
Kursen omfattar en teoridel om 4.5 hp (Theoretical part, 4.5 ECTS) och en laborationsdel om 3 hp (Laboratory part, 3 ECTS).
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
Moment Teoridel
- utföra beräkningar på osymmetriska laster,
- översiktligt redogöra för grundläggande fysikaliska principer för roterande elmaskiner,
- ta del av teknisk specifikation för likströmsmaskiner, asynkron- och synkronmaskiner för att applicera den vid beräkningar på olika driftfall,
- redogöra för de vanligaste komponenterna inom kraftelektroniken såsom dioden, tyristorn och triacen samt dess användning i elektriska system,
- redogöra för funktionen hos de vanligaste typerna av omriktare,
- tillämpa kunskaperna vid problemlösning.
Moment Laborationsdel
- redogöra för den utrustning som normalt finns i ett elkraftlab, samt använda den vid laborationer,
- göra mätningar under laborationer på ett ur elkraftsynpunkt säkert sätt.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Elkraft, 7.5 hp (5EL189) eller motsvarande kunskaper.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
