Ingenjörskunskap, 7,5 hp

Innehåll

Kursen utgör en introduktion till Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik och datorteknik. Här ges en introduktion till programmet - programmets innehåll, mål, syfte och arbetsformer. I kursen ges en introduktion till lokaliteter och arbetsverktyg, en introduktion till ingenjörsmässigt arbete - kreativt skapande, specificering av projektmål, simulering, beräkning, konstruktion och realisering, samt kritisk granskning genom hela processen. Tillfälle ges också att analysera och diskutera ingenjörens olika arbetsroller, samt nuvarande och framtida arbetsmarknad. I kursen ingår ett designprojekt.
Kursen omfattar två moment:
1. Matematik, 3 hp (Mathematics, 3 ECTS),
2. Ingenjörskonst, 4.5 hp (Engineering, 4.5 ECTS).

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse:
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
Ingenjörskonst:
- redogöra för ingenjörsbegreppet, ingenjörsyrkets etiska utgångspunkter, elektronikingenjörens arbetsmarknad, samt programmets mål och utformning,
- redogöra för elektronikingenjörens arbetsmetoder och arbetsverktyg,
- redogöra för grundbegrepp inom teknisk kommunikationsteknik.
Färdigheter och förmåga:
Efter genomgången kurs skall studenten kunna
Ingenjörskonst:
- använda matematiska verktyg, simuleringsverktyg och mätutrustning för att utveckla och analysera elektroniska system.
Matematik:
- använda elementära matematiska funktioner, trigonometriska funktioner och komplexa tal i tekniska tillämpningar.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen under moment 1 (Matematik) bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer.
Undervisningen i moment 2 (Ingenjörskonst) bedrivs normalt i grupper om 6 - 8 studenter under en lärares ledning. Innehållet är uppdelat i teman, som presenteras i introducerande föreläsningar, varefter varje lärområde bearbetas i studiegruppen genom teoretiska studier, problemlösning, simulering och laborationer.

Examination

Examinationen av matematikdelen (moment 1) sker genom en sluttentamen, men delprov kan förekomma under kursens gång. Examinationen på ingenjörsdelen (moment 2) sker fortlöpande genom muntliga och skriftliga redovisningar. Varje tema betygssätt med något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Kursbetyget utgör en sammanvägning av resultaten på de två momenten och, för att bli godkänd på denna, krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. På vart och ett av momenten ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.