Kursens innehåller regler- och strömningsteknik för processtekniska anläggningar. I teoridelen behandlas analoga och digitala regulatorer, mätgivare, styrdon samt begreppen PID-reglering, parameterstyrning, autotuning, adaptiv reglering och Fuzzy Control. Olika tekniska system behandlas med överföringsfunktioner och blockscheman. Systemegenskaper såsom stabilitet, noggrannhet, frekvensegenskaper och snabbhet analyseras. Den hydrodynamiska delen behandlar laminär och turbulent strömning i rör, mätning av tryck och flöde samt pumpars reglering och anpassning. Olika typer av värmeväxlare behandlas med dimensioneringsexempel.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten kunna - använda Laplacetransformen för att beskriva sambandet mellan ut- och insignal hos ett dynamiskt system, - beskriva enkla fysikaliska system med hjälp av differentialekvationer, överföringsfunktioner och blockscheman, - beskriva pricipell funktion för vanliga styrdon i processtekniska tillämpningar, - analysera stabilitet, frekvensegenskaper, snabbhet, noggrannhet och störningskänslighet hos linjära återkopplade system, - beskriva funktion för givare för temperatur, tryck och flöden, - konfigurera ett reglersystem med linjär återkoppling, - dimensionera PID-regulatorer med hjälp av tumregler och Bodediagram, - redogöra för ett tidsdiskret reglersystems principiella uppbyggnad, - formulera en algoritm för en enkel digital regulator, - redogöra för grundläggande hydrodynamiska samband, - redogöra för hur reglering och anpassning av pumpar vanligen tillämpas, - redogöra för principiell funktion hos värmeväxlare.
Behörighetskrav
Univ: Matematik, 15 hp, och Analog kretsteknik, (7,5 hp, 5EL028) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för Institutionen för tillämpad fysik och elektronik. TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
