Kursen behandlar modellering av olika multimediasignaler med signalteoretiska metoder. Tyngdpunkten ligger på moderna signalbehandlingstekniker och på deras tillämpning inom medieområdet. Studier av praktiska problem som igenkänning av ansikten och tal är väsentliga moment på kursen.
Teoridel (Theoretical part), 9 hp:
Introduktion till mediasignaler (audio, video, stillbilder); Signalteoretisk aspekt på mediasignaler; Representation av mediasignaler; Modeller för mediasignaler; Detektion och igenkänning av mediasignaler; Filtrering av mediasignaler
Projektdel (Practical part), 6hp:
Ett större obligatoriskt fördjupningsprojekt inom mediaområdet.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- beskriva hur olika dimensionsreduceringstekniker fungerar samt förklara skillnader mellan olika tekniker,
- analysera hur olika tekniker av dynamisk programmering och rörelseuppskattning fungerar i teori och praktik,
- söka vetenskaplig information på egen hand, kritiskt granska information och presentera den både muntligt och skriftligt,
- tillämpa signalanalystekniker i mjukvarumiljö, på både rörliga videosekvenser och stillbilder.
Behörighetskrav
För tillträde till kursen krävs Linjär Algebra, 7,5 hp (5MA019), Envariabelanalys 1, 7,5 hp (5MA009), Envariabelanalys 2, 7,5 hp (5MA011), Bildbehandling, 7,5 hp (5EL064) och antingen Digital signalbehandling, 7,5 hp (5EL123) och Signalteori, 7,5 hp (5EL098) eller Mediesignaler 15 hp (5EL084) eller motsvarande. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten. Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm Godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
