Sensorer och elektronik, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar sensorer och de elektroniska komponenter och system som behövs för att kunna mäta fysikaliska storheter. Sensorer ger oftast kontinuerliga, analoga signaler som måste omvandlas till digitala värden för att kunna behandlas med en dator, därför är analog elektronik en central del av kursen som också tar upp A/Domvandling.
I kursen introduceras även mätvärdesanalys och problem med brus. De fysikaliska fenomen som sensorerna utnyttjar och de fysikaliska storheter som de mäter introduceras.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- förklara grundläggande begrepp gällande lik- och växelströmsnät,
- analysera elektroniska nät med Ohms och Kirchoffs lagar,
- förenkla nät med Thevenin och Nortons tvåpoler,
- beäkna spänningar och strömmar med hjälp av delningssatserna,
- beräkna effekt i nät,
- dimensionera grundläggande passiva filter,
- konstruera grundläggande förstärkare och komparatorer med operationsförstärkare,
-känna igen och komma ihåg grundläggande mättekniska begrepp och på ett övergripande sätt kunna beskriva innebörden i begreppen,
- beskriva metoder för att få ut information ur en mätsignal som är dränkt i störningar och brus,
- använda tekniska anordningar för att omvandla analoga data till digital form,
- kunna bearbeta och utvärdera mätdata med hjälp av statistiska och matematiska verktyg,
- planera hur en mätning ska genomföras och vilka komponenter som behövs för att man ska få den information som efterfrågas och genomföra en faktisk mätning,
- använda sina förvärvade kunskaper i ett enklare praktiskt konstruktionsprojekt,
- förmedla i muntlig och skriftlig form resultatet av konstruktionsprojektet.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.