Elkraft, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar trefassystemets uppbyggnad samt aktiv, reaktiv och skenbar effekt vid både symmetriska och osymmetriska belastningar. Den behandlar transformatorer och elmaskiners uppbyggnad, funktion och egenskaper. Synkronmaskinens egenskaper, dess infasning på nät och effektförhållande vid drift behandlas. Kursen tar även upp elkrafttekniska komponenter (t ex komponenter inom kraftelektronik), elinstallation, elanläggningar samt produktion och distribution av elenergi. I avsnittet om elinstallation behandlas även elströmmens risker och elsäkerhetsfrågor.
Kursen omfattar en teoridel om 4,5 hp (Theoretical part, 4,5 ECTS) och en laborationsdel om 3 hp (Laboratory part, 3 ECTS).

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för uppbyggnaden av Sveriges system för distribution och användning av elkraft,
- redogöra för trefassystemets egenskaper, begreppen aktiv och reaktiv effekt samt faskompensering,
- utföra beräkningar på symmetriska och osymmetriska laster,
- ta del av teknisk specifikation för transformatorer, likströmsmaskiner, asynkron- och synkronmaskiner och applicera den vid beräkningar på olika driftfall,
- redogöra för de vanligaste komponenterna inom kraftelektroniken såsom dioden, tyristorn och triacen samt dess användning i elektriska system,
- utföra simuleringar och beräkningar på enkla elkraftsystem,
- redogöra för den utrustning som normalt finns i ett elkraftlabb, samt kunna använda den vid laborationer,
- göra mätningar under laborationer på ett ur elkraftsynpunkt säkert sätt.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs El- och vågrörelselära, 6 hp (5FY108) eller motsvarande.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupp- och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och
demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U eller Godkänd (G). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.