Digital kommunikation, 7,5 hp

Innehåll

Kursen behandlar principer och prestandagränser för digitala kommunikationssystem. Speciell tonvikt ägnas åt metoder för effektiv kommunikation över störda kanaler och då särskilt radiokanalen. Kursen omfattar i huvudsak: informationskällor och källkodning, digital modulering, kanalmodeller och kanalkodningsteknik samt metoder för fleranvändarkommunikation.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:
- redogöra för uppbyggnaden av ett kommunikationssystem.
- upprätta och kunna redogöra för en länkbudget.
- redogöra för begreppet kanalkapacitet samt för bakomliggande faktorer.
- redogöra för hur brus i informationssystemet påverkar överföringskvaliten.
- redogöra för och kunna använda centrala begrepp inom informationsteorin.
- redogöra för hur modeller för informationskanaler konstrueras samt beräkna ömsesidig. information, ekvivokation och kanalkapacitet för enkla kanaler.
- översiktligt redogöra för principer för källkodning, samt redogöra för principerna för de vanligaste .komprimeringsmetoderna.
- översiktligt redogöra för de vanligaste metoderna för kanalkodning, samt redogöra för
principerna för dessa.
- utföra kodning och avkodning för blockkoder och faltningskoder, samt bedöma de olika kodningsalgoritmernas effektivitet.
- diskutera val av kodningsalgoritm för vanliga informationsöverföringssituationer.
- redogöra för och använda dB-begreppet och Q-funktionen.
- redogöra för basbands- och bärvågsmodulering, samt diskutera för- och nackdelar med olika moduleringsmetoder.
- redogöra för hur man realiserar modulering och demodulering.

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs Telekommunikation, 7,5 hp (5EL053) eller motsvarande.
Engelska A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och
demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Kunskapsredovisningen sker normalt i form av en avslutande tentamen, men kan också ske fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast
betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

TILLGODORÄKNANDE
Tillgodoräknande prövas individuellt.
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.