Kursen innehåller grundläggande lik- och växelströmsteori, ett avsnitt om operationsförstärkare samt ett mindre projekt. Under kursen tränas i att med olika beräkningsmetoder, kretsteorier och modeller, behandla lik- och växelströmskretsar teoretiskt och experimentellt. Kursen ger även kunskaper om hur grundläggande analoga komponenter och system fungerar, samt kunskap om hur man med hjälp av datablad och datorer konstruerar och simulerar sådana system.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs skall den studerande kunna: - förklara grundläggande begrepp gällande lik- och växelströmsnät, - analysera elektroniska nät med Ohms och Kirchoffs lagar, - förenkla nät med Thevenins och Nortons tvåpoler, - beräkna strömmar och spänningar med hjälp av superpositionssatsen, - beräkna spänningar och strömmar med hjälp av delningssatserna, - beräkna effekt i nät, - analysera växelströmsnät med hjälp av rektangulär och polär notation, - dimensionera grundläggande passiva filter, - konstruera grundläggande förstärkare och komparatorer med operationsförstärkare, - simulera lik- och växelströmsnät med hjälp av SPICE.
Behörighetskrav
Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (områdesbehörighet 8/A8)
Undervisningens upplägg
Kommunikationen mellan lärare och studenter sker fr.a. med hjälp av epost, varför tillgången till dator får betraktas som en förutsättning för deltagande. Kursen består av en teoridel och en laborativ del. På hemsidorna ges en genomgång av teorin. Där finns förslag på arbetsuppgifter och lämpliga litteraturavsnitt. För studenter boende långt från Umeå finns viss möjlighet att låna utrustning för att genomföra laborationerna hemma. Några traditionella föreläsningar ges inte under kursen, utan vid de sammankomster som erbjuds finns det möjlighet för studenterna att reda ut svårigheter med teori och problemlösning samt lösa praktiska problem med kursens laborationer. Examinationen sker dels genom redovisning av genomförda laborationer och dels genom tentamen. Tentamen kan genomföras genom DBE (Dator Based Examination) via Internet istället i form av traditionell salsskrivning. Ev. kan vissa moment examineras genom hemtentamen eller på annat sätt.
Examination
Kunskapsredovisningen delas upp i ett antal temaredovisningar där studenterna redovisar kunskaper och färdigheter genom företrädesvis muntliga, men även skiftliga redovisningar och projektrapporter. Redovisningen består ofta av problemlösning men kan också innebära demonstration av laborationsfärdigheter. Kursbetyget utgör en sammanvägning av resultatet på respektive tema. För godkänt resultat på kursen skall samtliga teman, laborationer och projekt vara minst godkända. På temaexaminationen ges något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Laborationer ges betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). Studerande som godkänts i ett prov får inte undergå förnyat prov för att få ett högre betyg. För studerande som inte blivit godkända under kursen, erbjuds ytterligare provtillfällen. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
