Kursen behandlar grunderna i hur en drivrutin är uppbyggd och fungerar, hur drivrutiner mot hårdvara utvecklas i Linux samt samspelet mellan drivrutin, linuxkärna och applikation.
Förväntade studieresultat
Efter genomgången kurs ska studenten för linuxsystem kunna:
- hantera ett grundläggande linuxsystem avseende kärna, drivrutiner, filsystem, applikationer och användargränssnitt,
- hantera drivrutiner/moduler, både dynamiskt och statiskt.
för grundläggande PC-hårdvara ska studenten kunna:
- beskriva minnes- och IO-adressering,
- redogöra för interrupthanteringen i PC-miljön.
för drivrutinstruktur ska studenten kunna:
- generera generell källkod för drivrutiner med standardinteraktion mot OS, registrering och interrupthantering,
- beskriva mekanismer för att kunna generera säker kod.
för Linux applikationsutveckling ska studenten kunna:
- implementera de vanliga systemanropen med de vanligaste argumenten, tex open, read, write etc.,
- utveckla linuxapplikationer med grafiskt interface,
- redogöra för tids- och timerfunktionerna i linux,
- använda en del av de utvecklingsverktyg som erbjuds i linuxvärlden såsom bibliotek, GCC och make.
för hårdvara ska studenten kunna:
- generera kod som kommunicerar mot hårdvara, både direkt, via befintlig drivrutin
samt via överliggande lagerdrivrutin. Exempel på hårdvara kan vara parallellport, serieport, USB samt PCI,
- generera drivrutiner som kommunicerar med hårdvara via interrupt. Tillgodoräknande prövas individuellt.
Behörighetskrav
Univ: Datorteknik I, 7,5 hp (5EL003), Linux som utvecklingsmiljö (5EL142) och Systemprogrammering för ingenjörer, 7,5 hp, (5DV004) eller motsvarande.
Undervisningens upplägg
Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer, grupparbeten och projektarbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.
Examination
Kunskapsredovisningen sker normalt fortlöpande i samband med undervisningen i form av prov, övningar, redovisningar och rapporter. På ett skriftligt prov sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). På inlämningsuppgifter och skriftliga rapporter ges betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På muntliga redovisningar och övningar ges vanligen endast betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G).
På kursen ges något av betygen Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5). För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkänd erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till styrelsen för Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
TILLGODORÄKNANDE
I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll.
Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
