Naturvård, 15 hp

Innehåll

Kursen ger en bred kännedom om naturvårdsarbete, och diskuterar och granskar kritiskt den vetenskapliga grund som olika naturvårdsinsatser vilar på. Fokus läggs också på att förstå vilka roller olika aktörer i naturvårdsarbetet har, särskilt ekologer. Kursen omfattar en fördjupningsuppgift där studenterna i grupp självständigt analyserar någon aspekt av skötsel och bevarande av arter och ekosystem, samt exkursioner där naturvårdsåtgärder studeras i fält.
Kursen indelas i följande moduler

Modul 1, Teoridel, 8 hp
Modulen behandlar följande områden:
Mellanmänskliga aspekter på naturvård. Naturvårdens mål och genomförande påverkas av synsätt och reaktioner som inte är grundade i ekologisk vetenskap, men som ekologer måste förhålla sig till. Avsnittet behandlar hur intressekonflikter, attityder och mänskliga värderingar påverkar förvaltningen av naturen.

Landskapsekologi. Kursen ger en översikt av de principer och begrepp som ligger till grund för landskapsplanering. Studenterna får en introduktion till hur landskap kan beskrivas och kvantifieras, samt till effekter av markanvändning på landskapens struktur (t.ex. fragmentering och kanteffekter).

Skötsel och restaurering av populationer och ekosystem. Olika metoder som syftar till att bevara arter och skydda eller nyskapa ekosystem behandlas, inklusive kompensationsåtgärder vid permanent exploatering, restaurering av ekosystem, och olika typer av skötsel och bevarande med exempel från flera ekosystem, som vattendrag, skog och kulturmarker.

Modul 2, Fördjupningsuppgift, 6 hp
Modulen består av en fördjupningsuppgift där studenterna analyserar någon aspekt av skötsel och bevarande av arter och ekosystem. Särskild vikt läggs vid att vetenskapligt värdera naturvårdsinsatser och den vetenskapliga evidensen för att olika naturvårdsinsatser ger önskat resultat. Studenterna förväntas själva söka information med hjälp av t.ex. vetenskaplig litteratur och intervjuer med naturvårdsaktörer, och hur arbetet fortskrider utvärderas kontinuerligt med gruppens handledare. Arbetet resulterar i en skriftlig rapport och resultaten presenteras i ett muntligt seminarium. Studenterna gör sedan ett eget arbete i form av en individuell inlämningsuppgift, där de jämför och reflekterar över likheter och skillnader i naturvårdsarbetets förutsättningar och praktik mellan ekosystemtyper och organismgrupper.

Modul 3 Exkursioner och fältövningar, 1 hp.
Modulen omfattar exkursioner där studenterna i fält får se exempel på olika bevarande-, restaurerings- och kompensationsåtgärder i t ex skog, vattendrag och kulturmarker.

Förväntade studieresultat

Efter avklarad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:
Modul 1
FSR 1. Visa förståelse för hur ekologisk vetenskap kan ligga till grund för naturvårdsarbetet
FSR 2. Tillämpa och värdera olika metoder för att ekologiskt analysera landskap och hur dessa metoder kan användas i naturvårdsarbetet
FSR 3. Visa kännedom till olika aktörers roller i naturvårdsarbetet och förstå hur attityder, tankefigurer och varierande delaktighet påverkar aktörernas inställning till naturvård och hur naturvård praktiseras
FSR 4. Tillämpa olika metoder för att sköta, bevara, restaurera och nyskapa olika typer av ekosystem för att uppnå naturvårdens mål
Modul 2
FSR 5. Vetenskapligt utvärdera olika naturvårdsåtgärder och tillämpa metoder för att utvärdera effekten av bevarande- och skötselåtgärder
Modul 3
FSR 6. Tillämpa olika metoder för att sköta, bevara, restaurera och nyskapa olika typer av ekosystem för att uppnå naturvårdens mål,

Efter avklarad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:
Modul 1
FSR 7.Tillämpa kursens innehåll på nya frågeställningar,
FSR 8. Uppvisa en analytisk förmåga i lösandet av uppgifter inom kursens område,
FSR 9. Kritiskt granska och värdera vetenskaplig litteratur inom kursens område

Behörighetskrav

Univ: 120 hp varav i 60hp biologi inklusive 30hp ekologi, eller 60hp geovetenskap/naturgeografi eller miljövetenskap samt 30hp ekologi, eller motsvarande kunskaper. Engelska 6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier (om kursen ges på svenska).

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, grupparbeten, gruppdiskussioner, en individuell skriftlig uppgift, seminarier och exkursioner. Exkursionerna är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Undervisningen är i många delar av problemorienterad karaktär där studenterna förväntas lösa uppgifterna i grupp.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina och en individuell skriftlig inlämningsuppgift, och dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av grupprojekt, gruppseminarier och fältstudier. På en skriftlig tentamen och individuella inlämningsuppgifter sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På grupparbeten och fältstudier ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten.

TILLGODORÄKNANDE Tillgodoräknande prövas alltid individuellt (se universitetets regelsamling och tillgodoräknandeordning).

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.