"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Genetik och bioteknik i skogliga produktionssystem, 15 hp

Engelskt namn: Genetics and biotechnology in forest production systems

Denna kursplan gäller: 2019-03-11 och tillsvidare

Kurskod: 5BI231

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Avancerad nivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Biologi: Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskrav

Betygsskala: TH teknisk betygsskala

Ansvarig institution: Institutionen för fysiologisk botanik

Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2018-09-25

Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2019-03-13

Innehåll

Kursen ger fördjupad kunskap om kvantitativ genetik och skogsbruk och ökad förståelse för hur man samlar kvalitativa och kvantitativa data om tillväxtegenskaper hos skogsträd och kopplar dessa till ett effektivt modernt skogsbruk. Kursen är indelad i ämnesområden: 1. Genetik och förädling (50%), 2. Plantskola (25%) och 3. Ekofysiologi (25%). Begreppet kvantitativ genetik introduceras och kursen syftar till att öka förståelsen för hur genetiska metoder och skogsskötsel kan samverka i modernt skogsbruk. Kursen behandlar också specifika ämnen som: genetisk variation (t ex "single nucleotide polymorhisms"), genomisk selektion, genetiska tekniker som "GenomeWideAssociationStudies", fenotypkarakterisering, plantering/planteringsteknik för skogsplantor, trädfysiologi, modernt skogsbruk och betydelse av bonitet. Datainsamlingsstrategier och statistisk analys utvärderas också under kursen. Integrativa metoder diskuteras för att ge förståelse av skogstillväxt. Genom lektioner, exkursioner och gruppdiskussioner fördjupas kunskapen om ekofysiologiska processer och hur trädtillväxt och skogshälsa är beroende av genuppsättning, beståndshistorik och omvärldsfaktorer. Under kursen diskuteras även valideringsmetoder med fokus på etik och hållbarhet.

Förväntade studieresultat

Efter avklarat kurs förväntas studenten kunna

  1. Visa generell kunskap och förståelse för genetiska och ekofysiologiska skogsbruksstrategier.
  2. Visa specifik kunskap och förståelse för begrepp inom kvantitativ genetik och deras tillämpningar inom skogsbruket.
  3. Visa specifik och grundläggande kunskap om odlingssystem, produktionslösningar i skogsplatskolor.
  4. Visa specifik och grundläggande kunskap om balansen mellan tillväxt och näringstillförsel i skogsbruket.
  5. Övergripande förstå steg i kedjan av genetisk föryngring för att kritiskt och systematiskt kunna redogöra för konsekvenser av förändringar av enskilda steg och/eller längre förlopp.
  6. Utföra grundberäkningar inom QTL-analys och kritiskt analysera dess tillämpningar.
  7. Kritiskt och systematiskt utvärdera fördelarna vid användning av DNA-teknik (molekylära markörer) i skogsbruket nationellt och internationellt.
  8. Identifiera och formulera skillnader mellan genomiskt urval och GWAS och applikationer för hållbarhet.
  9. Kritisk analysera konsekvensen av relevanta genetiska tillämpningar från ett ekofysiologiskt och praktiskt perspektiv.
  10. Från etiska och hållbarhetsmässiga perspektiv argumentera och analysera frågor rörande skogsbruk, bioteknik, ekofysiologi och industriellt skogsbruk, inklusive klonskogsbruk och dess konsekvenser.

Behörighetskrav

Två obligatoriska kurser i Master programmet i Växt- och skogsbioteknik ( Tillväxt och utveckling hos växter 15 hp samt Växtbioteknik och molekylär förädling 15 hp) eller motsvarande. Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Kursen består av föreläsningar, och obligatoriska delar i form av övningar, gruppdiskussioner (SIGs) och exkursion. De obligatoriska modulerna är: 1. Genetik och förädling, 2. Plantskola 3. Ekofysiologi 4. Tentamen

Examination

FSR examineras på följande sätt:
1. Obligatoriska delar redovisas genom diskussioner (SIGs), muntliga presentationer och skriftliga rapporter. Varje obligatorisk del betygsättas (U/G) på bakgrund av individuella prestationer. För godkänt betyg på kursen krävs G på samtliga obligatoriska uppgifter. Om en student misslyckas med någon övning(ar), kan studenten granskas individuellt i ett muntligt förhör mellan student och kursansvariga (FSRs 1-10).
2. Varje ämnedområde examineras separat(U-G) samt vid den skriftliga tentamen, viktat utifrån ämnesområdenas omfattning(se innehåll).
Slutbetyg ges när alla kursens moduler är betygsatta. Om något modul är underkänd (U) betygsätts hela kursen som underkänd (U). Endast underkända moduler måste examineras på nytt. Kursutvärdering görs tillgänglig efter kursslut.
Studerande som inte deltar i den ordinarie tentamen kan genomgå en omprövning i enlighet med Umeå Universitetsförordningar för prov och examen på grundnivå och forskarutbildning (FS 1.1.2-553-14). Den första omprövningen kommer att erbjudas senast två månader efter den första tentamen, förutom om en ordinarie tentamen äger rum i maj eller juni, i vilket fall en första omprövning kommer att erbjudas inom tre månader efter den första tentamen. Dessutom kommer minst en ytterligare omprövning att erbjudas inom ett år efter re-examinationen.
I de fall examinationen inte kan upprepas enligt gällande regler för omprövning ska provet ersättas med ett alternativ. Omfattningen och innehållet i sådan information bör inte stå i oproportionerlig roll till den missade examinationen.
En student som har tagit två prov på en kurs, eller en del av en kurs, har rätt att utse en annan examinator om inte det finns särskilda skäl till det (6 kap. 22, HF). Begäran om ny examinator ska adresseras till prefekten för Institutionen för fysiologisk botanik.
I den händelse att läroplanen löper ut eller om man gör stora förändringar, är en student säkrat minst tre provmöjligheter (inklusive regelbunden tentamen) baserat på kursplanen som studenten tagit del av högst två år från dagen av kursplanförändringen.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller att kursen slutat ges.

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.