Vattenvård, 15 hp

Innehåll

I kursen behandlas hur olika mänskliga aktiviteter påverkar de fysiska, kemiska och biologiska egenskaperna hos sötvattensekosystem. Fältarbete och laborationer fokuserar på övervakningsverktyg som används för att bedöma kvaliteten på åar, floder och sjöar. Dessa verktyg kommer även att användas i mindre, fältbaserade grupparbeten som tar upp olika miljöpåfrestningar i norra Sverige (t.ex. skogsbruk, jordbruk och stadsutveckling). Ytterligare föreläsningar, diskussioner och exkursioner kommer att fokusera på en bredare uppsättning av miljöfrågor som är av både regionalt och global betydelse, inklusive ström- och flodrestaurering, vattenkraftsutveckling, organiska föroreningar, övergödning, gruvdrift och vattenbruk. Dessa teman kommer att diskuteras inom ramen för gällande miljölagstiftning, framför allt ramdirektivet för vatten.

Kursen indelas i följande moment:
Modul 1. Biologisk övervakning av sötvattenmiljöer, 5 hp
Modulen ger en sammanfattning av biologisk sötvattenövervakning, inklusive habitatbedömning och insamling av fisk och ryggradslösa djur från bäckar och floder. Dessutom omfattar avsnittet en översikt av bentiska ryggradslösa djurs taxonomi och livshistoria, inklusive användningen av ryggradslösa djur för att bedöma vattenkvalitet.

Modul 2. Mänskliga påverkan på sötvattensmiljöer, 10 hp
Modulen behandlar hur ett bred variation av mänsklig verksamhet påverkar de kemiska och biologiska egenskaperna hos sötvattensekosystem. Exempel på teman som tas upp är näringsbelastning och eutrofiering, försurning, användning av jordbruksmark, gruvbrytning och metallutsläpp, samt effekterna av skogsbruk och vattenkraftsutveckling. Avsnittet omfattar även frågor som rör sanering av sötvattenekosystem, med tonvikt på lokala restaureringsinsatser i norra Sverige.
Slutligen behandlas vattenrelaterade miljömål, bland annat EU: s ramdirektiv för vatten, och den nuvarande miljölagstiftningen.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Godkänd kunna:

Modul 1. Biologisk övervakning av sötvattenmiljöer, 5 hp
FSR1. Identifiera vanliga bentiska makronvertebratfamiljer och förstå hur man använder dessa grupper i biomonitorering av akvatiska ekosystem               

Modul 2. Mänskliga påverkan på sötvattensmiljöer, 10 hp
FSR 2. Analysera och jämför effekterna av olika antropogena störningar och stressorer på sötvattenekosystem
FSR 3. Förklara principerna för restaurering och sanering av akvatiska ekosystem och förstå hur man utvärderar framgången med olika återställnings- / saneringsåtgärder.
FSR 4. Förklara viktig miljölagstiftning och ledningsrekommendationer för att uppnå och behålla vattenkvalitet, inklusive ramdirektivet om vatten.
 
Efter avslutad kurs ska studenten för betyget väl godkänt kunna:

Modul 1
FSR 5. Demonstrera kunskap i makroevertebrat-taxonomi på familj- och artnivå

Modul 2
FSR 6. Föreslå potentiella sanerings- och återställningsinsatser för att uppnå vattenkvalitetsmål som svar på olika typer av antropogena stressorer.
FSR 7. Kritiskt utvärdera biomonitoring och vattenkvalitetsdata och kunna föreslå de bästa metoderna för biomonitoring

Behörighetskrav

Univ: 60hp biologi varav 15 hp ekologi eller 60 hp geovetenskap/naturgeografi och 15 hp ekologi eller 60 hp miljövetenskap och 15 hp ekologi, eller motsvarande kunskaper. Engelska B/6 och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om utbildningen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, projektstudier, laborationer, fältprovtagning, redovisningar, rapportskrivning och studiebesök. Exkursioner, laborationer, fältprovtagningar och redovisningar är obligatoriska. Dessa lär ut metoder som senare är nödvändiga i arbetslivet.

Examination

Kursen examineras genom laboratoriearbete, en skriftlig rapport och en skriftlig tentamen. Betyg som ges på examinationerna, liksom på hel kurs, är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För att nå betyget Väl Godkänd  på hela kursen måste studenten få betyget Väl godkänd på den skriftliga tentamen och minst en de andra examinationerna .För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är bedömda. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsvariation. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslut ska sedan meddelas studenten. Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform för individuell anpassning i enlighet med Regler för betyg och examination.  

Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.