Kursen behandlar den teoretiska grunden för evolution samt basala orsaker till genetisk variation. Dessutom behandlas hur evolutionära processer påverkar faktorer som bestämmer täthet och utbredning hos organismer, täthetsreglering inom och mellan populationer, predation samt globala biologiska diversitetsmönster. Stor vikt läggs vid att förstå samband mellan biotiska processer och ändringar i populationers täthet över tiden. Under kursen genomförs även ett individuellt litteraturprojekt.
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Evolution och evolutionär ekologi (4 högskolepoäng) Momentet inleds med en beskrivning av evolutionsteorins framväxt samt den centrala roll denna teori har i modern biologi. I denna genomgång behandlas även den teoretiska grunden för evolution, orsaker till genetisk variation samt centrala begrepp såsom naturlig selektion, neutral selektion, genetisk drift, sexuell selektion, fitness, artbildning och artbegreppet.
Moment 2, Ekologins grunder och populationsekologi (10 högskolepoäng) Centrala begrepp inom ekologin såsom individ, population, ekologisk nisch och samhälle behandlas. Den ekologiska nischens tolerans- och resursdimensioner beskrivs och exempel där tolerans- respektive resurskrav verkar begränsande på arters utbredning och livshistoria diskuteras. Modeller för populationers tillväxt beskrivs och diskuteras. Vidare behandlas nischdifferentiering och uppkomsten av karaktärsförskjutning. Fundamentala begrepp inom predation och herbivori definieras. Fourageringsteori, såsom optimalitetsmodeller, balanserad preferens och funktionell respons beskrivs och diskuteras.
Moment 3, Fördjupningsuppgift, (1 högskolepoäng) Under detta moment görs en individuell fördjupning inom någon utvald del av kursens ämnesområde. Valet av delämne skall godkännas av kursansvarig lärare. Arbetet med uppgiften skall innefatta litteratursökning, källvärdering samt hantering av referenser enligt de regelverk som gäller för skriftliga arbeten vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Fördjupningsuppgiften redovisas skriftligt.
Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs skall studenten för betyget G kunna: 1. förklara och använda grundläggande genetiska begrepp på ett vetenskapligt sätt 2. tillämpa principerna om Mendelskt arv genom att analysera nedärvningsmönster från korsningar 3. utifrån fenotypiska olikheter analysera och förutsäga genotypiska nedärvningsmönster 4. använda enkla analytiska metoder inom populationsgenetik 5 beskriva och förklara hur mutation, naturligt urval, sexuell selektion och genetisk drift kan påverka artbildningsprocesser 6 använda och redogöra för reglerna för vetenskaplig namngivning och klassificering av taxa inom botanik och zoologi
Moment 2 7 förklara och använda centrala begrepp inom ekologi på individ och populationsnivå samt beskriva hur tolerans- respektive resurskrav kan verka begränsande på populationers täthet, utbredning, livshistoria och populationsdynamiska processer 8 förklara och använda centrala begrepp inom området predator-bytesinteraktioner 9 förklara och använda enkla biologiska matematiska modeller på en- och tvåartsnivå 10 beskriva hur biologisk diversitet är fördelad över jorden och vilka faktorer som påverkar artrikedom
Moment 3 11 inhämta, bearbeta och redovisa biologisk information i en skriftlig rapport på ett vetenskapligt sätt. Rapportens formella struktur skall följa de regler som gäller vid institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Efter avslutad kurs ska studenten för betyget Väl Godkänd kunna:
Moment 1 och 2 1. Tillämpa kursens innehåll och uppvisa en analytisk förmåga i lösandet av nya frågeställningar inom kursens teoretiska moment (moment 1 och 2).
Behörighetskrav
Matematik B, Naturkunskap A. Eller: Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap1b/1a1+1a2. (områdesbehörighet 3/A3 med ett eller flera undantag)
Undervisningens upplägg
Undervisningen innefattar föreläsningar, samt obligatoriska gruppdiskussioner, problemlösningsövningar, fältstudier och laborativa moment.
Examination
För godkänt på kursen krävs att alla obligatoriska delar har fullgjorts och godkänts, inklusive det skriftliga prov som genomförs i slutet av kursen. All examination sker individuellt. Betyg som ges på moment 1, 2 och hel kurs är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På moment 3 ges endast betygen Godkänd (G) eller Underkänd (U). För betyget VG krävs VG på moment 1 och 2. Studerande som underkänts, har rätt att genomgå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg.
En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 11b §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
Tillgodoräknande Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.
Övriga föreskrifter
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
Litteratur
Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen.
Kontakta aktuell institution.
