Ekologisk dynamik, 15 hp

Innehåll

Kursen fokuserar på modern ekologisk teori som beskriver samspelet mellan organismer och omvärlden och hur denna kunskap tillämpas för att analysera och lösa ekologiska problem, ex. när det gäller bevarande av ekologiska samhällen, hållbart nyttjande av populationer och reglering av ekosystemprocesser. Tyngdpunkten ligger på dynamiken i resurs-konsument interaktioner och rumsliga processer, och deras betydelse för ekologiska, men även evolutionära, processer från populations- till ekosystemnivå. Teorin tillämpas i datorlaborationer och projektarbeten där målsättningen är att förstå hur miljöfaktorer och samspelet mellan organismer påverkar ekologiska processer samt att analysera och lösa aktuella ekologiska problem.

Kursen indelas i följande moment:

Moment 1, Grundläggande populations- och samhällsteori; 7,5 högskolepoäng
Momentet ger en fördjupad bakgrund i populations- och samhällsteori utifrån ett process-orienterat, dynamiskt perspektiv. Tyngdpunkten ligger på att studera hur interaktioner mellan organismer driver dynamiken i ekologiska system genom återkopplingar mellan olika processer, med ofta oväntade resultat.

Momentet indelas i följande avsnitt:

Avsnitt 1, Populationsekologiska modeller - teknik och filosofi (1,5 högskolepoäng)
Avsnittet diskuterar modellers roll inom ekologin och ger en introduktion till hur man konstruerar, analyserar och testar populationsmodeller. Både grafiska, analytiska och numeriska metoder kommer till användning och en modelleringsmjukvara introduceras.

Avsnitt 2, Samspel mellan populationer och omvärlden (4,5 högskolepoäng)
Avsnittets tyngdpunkt ligger på dynamiken i mellanartsinteraktioner såsom predation och konkurrens och hur dessa interaktioner påverkar bl a samexistens mellan arter, storlek och stabilitet av populationer, samt energi- och ämnesflöden i ekosystem. Under avsnittet behandlas direkta och indirekta interaktioner såsom resurskonkurrens, skenbar konkurrens, konkurrens och predation i storleksstrukturerade populationer, inomgillespredation, trofiska kaskader och 'recycling' av närsalter.

Avsnitt 3, Samspel mellan ekologiska och evolutionära processer (1,5 högskolepoäng)
Under avsnittet studeras hur populationsinteraktioner och evolutionär anpassning i enskilda habitat samt migration mellan habitat påverkar samexistens och eko-evolutionär dynamik av olika arter och fenotyper. Vid sidan av teori ger avsnittet färdigheter i muntlig presentation och diskussion av vetenskaplig literatur.

Moment 2; Övningar, datalaborationer och seminarier; 4 högskolepoäng
Delar av teorin tillämpas i gruppövningar och datalaborationer och diskuteras i litteraturseminarier. Det kan exempelvis gälla val, konstruktion och analys av populations- och ekosystemmodeller, att välja och anpassa modeller efter data, att bedöma olika skördestrategier utifrån modellprediktioner, att analysera och diskutera möjligheten för samexistens av olika arter, och att genomföra en sårbarhetsanalys av en hotad population. Momentet fördjupar teorin genom tillämpning på konkreta uppgifter och ger färdigheter i konstruktion och analys av modeller, dataanalys och diskussion av vetenskaplig literatur.

Moment 3, Projektarbete; 3,5 högskolepoäng
I ett längre projektarbete modelleras olika naturliga system för att besvara frågor av praktisk och teoretisk betydelse. Detta arbete är av forskningsliknande karaktär då svaren på frågorna kan vara okända eller är omdiskuterade. Projektarbetet skall innefatta formulering av frågeställning, literatursökning, modellformulering och - analys, kritisk evaluering av resultat, samt skrivande av en formell essä. Uppgiften redovisas även muntligt.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

1. Tillämpa klassiska och moderna ekologiska begrepp och teorier för att karakterisera ekologiska interaktioner. 
2. Utarbeta dynamiska matematiska modeller som återspeglar ekologiska begrepp och teorier på ett meningsfullt sätt.
3. Analysera dynamiska matematiska modeller av interagerande populationer med analytiska och numeriska metoder.
4. Utvärdera slutsatser och prediktioner från dynamiska matematiska modeller och kritiskt bedöma deras bidrag till ekologisk kunskap.
5. Självständigt utarbeta nya dynamiska matematiska modeller för att belysa ett olöst praktisk eller teoretisk ekologisk problem och kritiskt rapportera de viktigaste slutsatserna från modellen skriftligen och muntligen.

Behörighetskrav

90 högskolepoäng i huvudområdet biologi, varav 30 högskolepoäng skall vara inom delområdet ekologi. En A och svenska för grundläggande behörighet för högskolestudier om kursen ges på svenska.

Undervisningens upplägg

Undervisningen utgörs av föreläsningar, övningsuppgifter, datorlaborationer, självständiga projekt och litteraturseminarier. Gruppövningar, datorlaborationer och litteraturseminarier är obligatoriska. Undervisningen är delvis av problemorienterad karaktär.

Examination

Det första momentet avslutas med ett skriftligt prov som ger betyget U eller G. Moment två; gruppövningar och datorlaborationer examineras genom aktivt deltagande och inlämnande av resultat och som ger betyget U eller G. Seminarier examineras genom muntlig presentation och deltagande i diskussioner och som ger betyget U eller G. Moment tre, projektarbetet, examineras genom en skriftlig essä, vilken även redovisas muntligt.På detta moment ges betyget U, G eller VG.
På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För VG på kursen krävs VG på moment tre. För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är genomförda. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till kursplanen finns ett kursplanetillägg daterat 2016-08-23