Genetik och evolution, 15 hp

Innehåll

Med fokus på eukaryota organismer behandlar kursen genetik på cellulär och organism nivå, populationsgenetik och mikro-evolutionära processer. Genetikavsnittet behandlar även uppbyggnad och funktion av DNA-molekylen och flödet av genetisk information från gener till egenskaper, kromosomstruktur och -organisation, mitos, meios och transmissionsgenetik, samt nedärvning av kvalitativa karaktärer och koppling mellan dessa. Evolutionsdelen behandlar populationsgenetik inklusive Hardy-Weinbergs lag, grundläggande mikroevolutionära processer, kvantitativ genetik och artbildningsprocesser. Även grundläggande molekylär evolution på helgenomsnivå och metoder för att studera genetisk variation i naturliga populationer ingår i kursen. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under kursen kommer att befästas och exemplifieras under räkne- och dataövningar, gruppdiskussioner, laborationer och övningar. En individuell fördjupning görs inom någon utvald del av kursens delområden.
 
 
Kursen indelas i följande moment:
Moment 1, Genetik, 5 högskolepoäng
Momentet behandlar struktur och replikation av det genetiska materialet (DNA, RNA, proteiner, genetisk kod, replikation, transkription, translation, kromosomer, mitos/meios); den genetiska variationens uppkomst (gen- och kromosomala mutationer); och den genetiska materialets överföring mellan generationer (nedärvning av kvalitativa och kvantitativa karaktärer och koppling).
 
Moment 2, Evolution, 7,5 högskolepoäng
Under detta moment behandlas populationsgenetik - genetisk variation och Hardy-Weinbergs lag samt modeller för microevolutionära processer som förändrar allel- och genotypfrekvenser inom och mellan populationer (mutationer, migration, genetisk drift, naturlig urval, parningssystem och sexuell selektion). Vidare behandlas evolutionära slutsatser baserade på helgenomdata, exemplevis genomstorlek och kodande kontra icke-kodande DNA. För att förstå rollerna som de olika evolutionära processer spelar i artbildningsprocessen introduceras artbildningsmodeller. Olika typer av molekylära metoder och modeller som används för att detektera och analysera variation på gen-, genom- och fenotypisk nivå inom och mellan individer, populationer och arter introduceras.
 
Moment 3, Fördjupningsuppgift, 2,5 högskolepoäng
Under detta moment görs en individuell fördjupning inom någon utvald del av kursens ämnesområde. Valet av delämne anges av, eller skall godkännas av, kursansvarig lärare. Arbetet med uppgiften skall innefatta litteratursökning, källvärdering samt hantering av referenser. Fördjupningsuppgiften redovisas muntligt och skriftligt. I detta ingår att opponera på ett annat arbete.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Moment 1
1. Beskriva struktur, uppbyggnad och replikation av det genetiska materialet
2. Tillämpa kunskap om transkription, translation och den genetiska koden för att visa förståelse för flödet av genetisk information från DNA till proteiner
3. Beskriva några processer inblandade i regleringen av genuttryck
4. Förklara grundläggande genetiska begrepp
5. Redogöra övergripande för mitosens och meiosens ingående faser och förklara samband mellan kromosomers beteende i meios och mendelska klyvningstal och kopplingar
6. Tillämpa principerna om Mendels arv och dess utvidningar (en- och två-lokus egenskaper med två eller fler alleler, geninteraktioner, koppling, könsbunden nedärvning) genom att analysera nedärvningsmönster från korsningar
 
Moment 2
7. Beskriva uppkomst och konsekvens av mutationer och kromosomavvikelser
8. Analysera allel- och genotypfrekvenser inom populationer utifrån Hardy-Weinbergs lag och visa förståelse för dess relation till Mendelsk genetik
9. Analysera de grundläggande processerna i populationsgenetik; mutation, migration, naturlig urval, sexuell selektion och genetisk drift och hur de påverkar genetisk diversitet inom en art
10. Diskutera olika metoder för att detektera och analysera variation på gen, genom- och fenotypnivå inom och mellan individer, populationer och arter.
11. Använda enkla analytiska metoder inom populationsgenetik
12. Beskriva artbildningsprocesser
13. Redogöra för koppling mellan molekylär och fenotypisk evolution
 
Moment 3
14. Visa förmåga att söka, utvärdera och kritiskt tolka vetenskaplig information.
15.  Visa förmåga att självständigt planera, utföra och redovisa ,både skriftligt och muntligt, en fördjupningsuppgift inom ett av kursens delområden
16. Kritiskt granska och opponera på ett motsvarande arbete

Behörighetskrav

Biologi 30 hp

Undervisningens upplägg

Undervisningen innefattar föreläsningar, räkne- och dataövningar, laborationer gruppdiskussioner, projektarbeten, rapportskrivning. Övningar, laborationer, gruppdiskussioner och projektarbeten är obligatoriska. Dessa lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och skriftlig redovisning av projektarbeten och fältstudier. På en skriftlig tentamen och fördjupningsuppgift sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. För VG på helakursen krävs VG på både tentamen och den skriftliga fördjupningsuppgiften, liksom G på övriga delar.
Studerande, som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.
I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till kursplanen hör ett kursplanetillägg, tillstyrkt av kursplanegruppen vid EMG 2016-06-16