"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Kursplan:

Inventeringsmetodik och systematik, 15 hp

Kursen är nedlagd från och med 2021-06-28

Engelskt namn: Monitoring and systematics

Denna kursplan gäller: 2016-08-01 och tillsvidare

Kurskod: 5BI193

Högskolepoäng: 15

Utbildningsnivå: Grundnivå

Huvudområden och successiv fördjupning: Biologi: Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Betygsskala: Tregradig skala

Ansvarig institution: Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap

Beslutad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2016-07-01

Reviderad av: Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, 2021-06-28

Innehåll

En av kursens huvudinriktningar är på praktiska metoder för inventering av akvatiska och terrestra arter och organismgrupper. Kopplingen mellan miljökvalitetsmål och miljöövervakningsprogram belyses. Planering, utformning och genomförande av biologiska inventeringar och övervakningssystem tränas praktiskt genom att utföra en rumslig eller tidsmässig jämförelse av någon organismgrupp. Här praktiseras given teori, artkunskap, samt även muntlig och skriftlig redovisning. Kursens andra huvudinriktning ligger på systematik, fylogeni och livets utveckling, samt organismernas släktskap och grunderna inom fylogenetisk analys. Regler för klassificering och namngivning av taxa gås igenom. Huvuddragen i eukaryoternas evolution och grunderna för systematikens teoribildning behandlas och tillämpas på framför allt landväxter, svampar och djur. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under kursen kommer att befästas och exemplifieras under räkne- och dataövningar, gruppdiskussioner, laborationer, exkursioner och övningar.
 

 
Kursen indelas i följande moment:
 
Moment 1 Floristik 1,5 hp.
 
Under momentet studeras de vanligaste svenska kärlväxtfamiljerna. Identifiering av kärlväxtarter med hjälp av flora tränas. En introduktion ges till insamling, preparering och dokumentation av botaniskt material.
 
 
Moment 2. Underlag och metoder för inventerings- och miljöövervakningsprojekt, 3 hp.
 
Momentet ger en översikt av olika typer av inventeringsmetoder för växter och djur, såsom kvadratmetoder, fångst-återfångstmetodik, fäll-/nätfångst, samt skattning av artantal och diversitet. Några av de vanligare inventeringsmetoderna testas i fält. En översikt ges av de EU-direktiv och nationella mål som styr inventerings- och miljöövervakningsverksamheten i Sverige och hur dessa mål implementeras på regional nivå. Momentet innehåller även en översikt av de nationella övervakningsprogrammen. Detta kompletteras med presentationer av pågående inventerings- och övervakningsverksamheter av representanter från länsstyrelser och/eller olika övervakningsprojekt. Slutligen ges information om vilka etiska regler som gäller för ekologiska undersökningar.
 
 
Moment 3, Kvantifieringsprojekt, 3,5 hp.
 
Momentet består av ett projektarbete som utförs i grupp. Syftet är att tillämpa inventeringsmetoder genom att kvantifiera och jämföra organismers täthet, biomassa, eller artantal mellan olika miljöer. Under projektet tränas planering av ett praktiskt genomförande av en undersökning. Följande delmoment skall ingå: målformulering, urvalsförfarande, provtagningsuppläggning, datalagring, statistiska analysmetoder samt resultatutvärdering. Redovisning av projektarbetet sker genom en skriftlig rapport i vetenskaplig form som presenteras muntligt vid ett seminarium med opponentsystem. Det praktiska arbetet sker i mindre grupper i anknytning till exkursioner.
 
 
Moment 4, Fylogeni och systematik, 7 hp.
 
Momentet behandlar den biologiska systematikens grunder, d.v.s. taxonomi, fylogeni, klassificering och nomenklatur, vilka tillämpas på de eukaryota organismerna, framför allt landväxter, svampar och djur. Bakterier, encelliga eukaryoter, alger och protistsvampar studeras mer övergripande. Momentet behandlar hur skillnader som används vid klassificering av olika organismgrupper uppstod, främst genom evolutionära processer, under historien av livet på jorden (paleontologi) och hur dessa skillnader återspeglas under utvecklingsprocessen (embryologi, ontogeni). Momentet behandlar även metoder för att härleda släktskap mellan organismgrupper i trädform (fylogeni). Morfologiska och anatomiska studier av representanter för organismgrupperna bedrivs i laboratorie. Mikroskopiering och författande av laborationsrapport övas.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenterna kunna:
Moment 1
Moment 1
1. identifiera de i norra Sverige vanligast förekommande växtarterna genom att använda bestämningslitteratur.
 
Moment 2
2. redogöra för flertalet, och kunna tillämpa några, vanliga metoder för kvantitativ skattning av växt- och djurpopulationer.
3. redogöra för hur EU-direktiv och nationella mål styr inventerings- och övervakningsverksamheten i Sverige.
4. redogöra för vilka nationella svenska miljöövervakningsprojekt som utförs.
5. redogöra för vilka etiska regler som gäller för ekologiska undersökningar i Sverige
 
Moment 3
6. tillämpa ett vetenskapligt arbetssätt vid planering av en fältundersökning samt analys av insamlade data.
7. skriva en vetenskaplig rapport och muntligt redovisa denna, samt opponera på ett motsvarande arbete.
8. tillämpa etiska regler som gäller för ekologiska undersökningar i Sverige
 
Moment 4
9. redogöra för och diskutera hur evolutionära skillnader mellan organismgrupper uppstod under vå planets historia.
10. förklara och kunna tillämpa den grundläggande logiken i rekonstruktion av systematisk släktskap eller fylogeni.
11. tillämpa reglerna för vetenskaplig namngivning och klassificering av taxa inom botanik och zoologi.
12. redogöra för prokaryota och eukaryota cellers uppkomst och utveckling samt översiktligt beskriva de encelliga organismernas mångfald.
13. karakterisera och identifiera de flercelliga eukaryoternas huvudgrupper med tonvikt på landväxter, svampar och djur samt göra evolutionära jämförelser.
14. inhämta, bearbeta, och i dialog med målgruppen, redovisa systematisk information.

Behörighetskrav

30 hp biologi, varav 15 hp ekologi eller motsvarande kunskaper

Undervisningens upplägg

Undervisningen omfattar föreläsningar, räkne- och dataövningar, fältdemonstrationer, laborationer, gruppdiskussioner, övningsuppgifter, seminarier samt ett projekt som utförs i grupp. Fält- och labbdemonstrationer, övningsuppgifter, laborationer, seminarier och projekt är obligatoriska. Dessa moment lär ut metoder och arbetssätt som senare är nödvändiga i arbetslivet. Fältdemonstrationer och övningar sker i stor utsträckning i anknytning till exkursioner

Examination

Kursens första, andra och fjärde moment består av teori och praktiska övningar. För att få godkänt på dessa moment krävs att övningarna som markerats som inlämningsuppgifter lämnats in och blivit godkända. Teorin examineras genom skriftlig tentamen. För moment 1 är betygsskalan Underkänd (U) och Godkänd (G). För moment 2 och 4 är betygsskalan Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Kursens tredje moment, kvantifieringsprojektet, examineras främst genom den skriftliga rapporten och den muntliga redovisningen samt opponentskapet. Betygsskalan för moment 3 är Underkänd (U) och Godkänd (G). Betyget för helkurs utgör en sammanfattande bedömning av resultaten för moment 1-4 och sätts först när alla obligatoriska moment är genomförda. Betyget VG för hel kurs uppnås vid betygent VG på moment 2 och 4 och G på moment 1 och 3.
Studerande som underkänts, har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. Den som godkänts i prov får ej genomgå förnyat prov för högre betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.
 
Tillgodoräknande
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till kursplanen finns ett kursplanetillägg daterat 160615

Litteratur

Litteraturlistan är inte tillgänglig via den webbaserade utbildningskatalogen. Kontakta aktuell institution.