Naturens mångfald, 15 hp

Innehåll

Kursen integrerar ämnena biologi och geovetenskap. Inom biologin introduceras grundläggande populationsekologiska begrepp, klassificeringen av naturtyper samt bestämningen av arter som förekommer i norra Sverige. Vidare studeras geovetenskapliga processer och de former och material dessa processer bildar. På kursen diskuteras hur antropogen påverkan har konsekvenser för geovetenskapliga processer och därmed i förlängningen för lokala ekosystem. Kunskaperna från de teoretiska inslagen under momenten kommer att befästas och exemplifieras under exkursioner, övningar och laborationer. Kursen ger genom de praktiska momenten kännedom om biologiska och geovetenskapliga metoder och tekniker för vidare studier.
 
Kursen delas in i följande moment:
Moment 1. Naturtyper och mångfald 3,5 högskolepoäng.
Under momentet ges en introduktion till naturtypsklassificering, floristik, insektsfaunistik och kärlväxtinventeringar. I detta ingår en introduktion till marklära, lokalklimat, kärlväxtfamiljer, insekternas biologi, klassificering och beskrivande morfologi. I momentet ingår fältstudier då studenten tränas i att karakterisera naturtyper och känna igen arter som förekommer i norra Sverige. Tonvikten ligger på identifiering och inlärning av kärlväxtarter, vanligt förekommande mossor, svampar och lavar samt insektsgrupper. Användning av bestämningslitteratur av olika slag tränas.
 
Moment 2. Geovetenskap 7,5 högskolepoäng. Under detta moment behandlas glaciala, marina, eoliska och fluviala processer samt de former och material dessa processer bildar. Fokus ligger på de i Sverige vanligast förekommande jordarterna och terrängformerna. Dessutom behandlas täktlagstiftning och miljöproblem vid täktverksamhet. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan processer, material och former.
 
Moment 3. Ekologi 4 högskolepoäng. Under detta moment behandlas grundläggande ekologiska begrepp såsom det ekologiska nischbegreppet samt fysiska och biotiska begränsningar på organismers utbredning. Stor vikt läggs vid att förstå sambandet mellan individers anpassning och den biotiska och abiotiska omgivningen (som tas upp i mer detalj under moment 2). Även grundläggande demografi samt sambandet mellan individantal i en population, det omgivande habitatet och populationens utveckling över tiden.

Förväntade studieresultat

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. Identifiera karaktäristiska arter växter och insekter i olika naturtyper i norra Sverige
2. beskriva och karaktärisera några viktiga nordliga naturtyper,
3. beskriva och förklara grundläggande processer som jordytan har påverkats av under glacial och postglacial tid samt vilka landformer och jordarter som har skapats,
4. beskriva och förklara de i Sverige vanligast förkommande jordarternas bildningsätt, utbredning och egenskaper samt hur de nyttjas för olika typer av markanvändning,
5. förklara hur olika faktorer och ekologiska processer begränsar organismers och populationers utbredningar och tätheter,
6. förklara och analysera enkla matematiskt baserade biologiska modeller,
7. planera, genomföra och redovisa en enklare fältkartering av jordarter (examineras genom laboration, övning eller liknande),
8. utföra och tolka grundläggande geovetenskapliga, floristiska, faunistiska och ekologiska undersökningar (examineras genom laboration, övning eller liknande),
9. inhämta, bearbeta och redovisa geovetenskaplig, floristisk, faunistisk och ekologisk information både muntligt och skriftligt (examineras genom laboration, övning eller liknande),
10. visa kännedom om viktiga biologiska och geovetenskapliga tillämpningar och metoder (examineras genom laboration, övning eller liknande).

Behörighetskrav

Biologi B, Fysik A, Kemi A, Matematik D. Eller: Biologi 2, Fysik 1a/1b1+1b2, Kemi 1, Matematik 3c(områdesbehörighet 14/A11 med ett eller flera undantag)

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, projektarbeten, seminarier, laborationer, exkursioner och övningar. Projektarbeten, laborationer, seminarier, exkursioner och övningar är obligatoriska.

Examination

Examinationen sker dels genom skriftliga tentamina, dels genom muntlig och/eller skriftlig redovisning av projektarbeten och laborationsmoment. På en skriftlig tentamen sätts något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). På projektarbetes- och laborationsmoment ges endast betygen underkänd (U) eller godkänd (G), dvs på moment 1 ges betyget U eller G, på moment 2 och 3 ges betygen U, G eller VG. På hela kursen ges något av betygen underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). För att bli godkänd på hela kursen krävs att alla prov och obligatoriska moment är godkända. Betyget på kursen utgör en sammanfattande bedömning av resultaten vid examinationens olika delar och sätts först när alla obligatoriska moment är godkända.

Studerande, som underkänts har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten för institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg.

TILLGODORÄKNANDE
Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.umu.se, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl om hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.

Övriga föreskrifter

Till denna kursplan inns ett kursplanetillägg daterat 2015-02-02